Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

Många nya fornlämningar hittas varje år i Västerbottens skogar

8 november 2021

Det finns fortfarande stora mängder fornlämningar som ännu inte har hittats i Västerbottens skogar. En del har man träffat på under den fornminnesinventering som pågår 2020–2021.

– Ifjol och i år har vi hittat ungefär 250 lämningar per år, men det finns ju hur mycket som helst, säger Berit Andersson, arkeolog vid Västerbottens museum.

Hon visar på Riksantikvarieämbetets kartmaterial, där fornminneslämningarna prickas in. Det är stora områden som fortfarande är vita. Det betyder inte att det inte finns några fornlämningar där, utan att de kanske inte har hittats.

Inventeringar har gjorts i olika omgångar genom åren. På 1970-talet gjorde Riksantikvarieämbetet rikstäckande kartläggningar och Lantmäteriet upprättade Ekonomiska kartan för att markägarna skulle bli uppmärksamma på vad deras skogar innehöll. I slutet på 1980- och 90-talen gjordes också kartläggningar i olika omgångar.

Ny teknik och gamla historier

På 2000-talet har ny teknik, bland annat laserskanning för att upptäcka oregelbundenheter i naturen, möjliggjort nya upptäckter.

– Under Skogsstyrelsens rikstäckande projekt Skog och historia mellan 1997 till 2007 lärde vi utbildade arkeologer upp arbetslösa som inventerade områden runt där de bodde. De hade mera tid att intervjua äldre personer. Många som var ute och inventerade var gamla skogsarbetare som kände andra som hade jobbat i skogen, så de fick reda på ganska mycket uppgifter om lämningar. Till exempel kunde de få uppgifter om var en huggarkoja fanns, men också uppgifter om vilka som hade vistats och bott där. Det finns ganska mycket kringhistorier i Skog och historia-registret, säger Berit Andersson.

Just lokalbefolkningen har varit viktig. Det har ofta hänt att maskinförare har slagit larm när de upptäckt fornlämningar vid avverkning. En del har utbildats för det.

– Det vi har försökt att göra är att inventera i avverkningsmogen skog, så att man ska ha hittat lämningarna innan avverkningarna, så att de finns i register. Skogsbolagen använder de register som finns när de planerar nya avverkningar, säger Berit Andersson och fortsätter:

– Det är aldrig förbjudet att avverka. Tvärtom vill vi gärna att träden som står på lämningarna tas bort. Ibland är orsaken till att en lämning skadas i samband med skogsbruk, att träden lämnas kvar och blåser omkull vid första storm.

Hänsyn en viktig del

Jans Heinerud, chef för kulturmiljöavdelningen vid Västerbottens museum, framhåller också att hänsyn är en viktig del i skyddandet av fornlämningar och kulturlämningar.

– Ett flertal lämningar och miljöer är fornlämningsklassade och skyddade enligt kulturmiljölagen, men väldigt många lämningar i våra skogar är registrerade som övrig kulturhistorisk lämning och har inte samma skydd i kulturmiljölagen. Dessa lämningar har dock ett hänsynsskydd genom skogsvårdslagen. Lämningar kan utgöras av kolmilor, tjärdalar, husgrunder och annat. Men, kulturlämningarna är trots allt viktiga för att vi ska förstå den historiska kontexten, säger Jans Heinerud.

Han vill poängtera att fler och fler upptäcker och nyttjar skogen, och att det märks att fler vill uppleva naturen – inte minst under pandemin.

– Det är jättebra med ett ökat intresse för naturen, men i skogen finns det också kultur att uppleva. Därför är det jätteviktigt att man lyfter fram och uppmärksammar kulturmiljöerna och berättar om dem. På så sätt kan dessa miljöer även fortsättningsvis vara levande i folks medvetande, säger Jans Heinerud.

Text: Tom Juslin