Mer hat, hot och trakasserier i skogen

18 oktober 2021

Skogsarbetare och skogsbolag utsätts i dag för ett allt hårdare klimat i skogen. Debattklimatet har hårdnat och det är inte sällan det övergår i rent hat, hot och trakasserier.

– Vi har många medarbetare som upplevt sig själv hotade och som tar av sig sina Sveaskogkläder när de går och handlar i matbutiken bara för att slippa hamna i konflikt med någon, säger Fredrik Bergström, HR-partner vid Sveaskog.

Han ser sociala medier som en grogrund för det ökande hatet. Folk som är hotfulla kan skriva vad som helst.  Och är inte medvetna om vilken spridning det kan få.

I några fall har det gått så långt att man varit tvungna att polisanmäla händelser.

– Det är mera kopplat till skadegörelse. Vi uppmanar våra medarbetare att alltid polisanmäla alla hot, men vi finns ju oftast på små orter i vårt inland, och den jag ska polisanmäla är förmodligen en som jag kommer att träffa när jag lämnar på dagis eller är på fotbollsträningen på kvällen med barnen. Det upplever vi som en stress och som gör att man avstår, säger Fredrik Bergström.

Situationen med skadegörelse har varit större i Norrbotten, men även i Västerbotten har det förekommit.

Byggnad uppeldad

Liknande bild har Holmen Skog, som fick en byggnad i Västerbotten uppeldad för några år sedan.

– Huset låg i ett skogsområde. Dock är det inte rättsligt bevisat att det har med hat mot vår verksamhet att göra, eftersom polisen inte kunde binda någon skyldig till brottet. Klart och utom tvivel är dock att branden var anlagd, säger Mathias Westerlund, regionchef på Holmen Skog.

Verbala hot har också förekommit mot bolaget.

– Vi har varit relativt förskonade från det, men vi har upplevt den typen av situationer. Oftast är det en typ av känsloyttringar. De som uttrycker sig hotfullt kan ge uttryck för att vår personal förstör deras liv eller någonting de känner väldigt starkt för, säger Mathias Westerlund.

Hårdare debattklimat

Jonas Eriksson, medlemschef Norra Skog, har också märkt av ett hårdare debattklimat.

– Man har mött hårda ord, men det är inget jag har tagit till mig eller sett som hot. Jag vet att det finns de som fått bildäck sönderskurna. Det har ofta varit kopplat till viltfrågan, där det är väldigt infekterat, säger Jonas.

Det hårdare debattklimatet kan hämma sakligheten och demokratiska bredden i diskussionerna.

– Debatten har hårdnat och man drar sig för att ge sig in i debatten, fast man tycker att påståenden te x i sociala medier är felaktiga och borde besvaras. Man gör det inte eftersom man vet att det kommer 86 väldigt obehagliga kommentarer med en gång. Det är inte OK att man inte törs ta debatten längre för att det blir för hotfullt, säger Kristina Nilson vid Skogsstyrelsen.

På länsstyrelsen i Västerbotten har man inte stött på någon ökning av konflikter inom skogsbruket.

– Jag kan inte säga att det har ökat och vi har inte blivit drabbade av den här polariseringen i debatten kring skogen. Förståelsen för att vi jobbar med områdesskydd och skydd av skog har snarare ökat de senaste åren, säger Sören Uppsäll, reservatbildare på Länsstyrelsen Västerbotten.

Ökad "vardagsrasism"

Inom rennäringen har det som samepolitikern Marita Stinnerbom kallar ”vardagsrasism” alltid funnits, men ökat de senaste åren.

– Det som har blivit värre är att rasismen är mera synlig. Tidigare vågade man inte riktigt stå för det, men nu kan man öppet uttala saker och ting. På sociala medier pågår det en mängd rasism mot samerna, bland annat att vi sätter stopp för skogsbruket, säger Stinnerbom och fortsätter:

– En tråkig sida av det här är att en del personer ger sig på renar, genom tjuvjakt eller genom att plåga dem på andra sätt, när de egentligen är sura på renskötare eller samer i allmänhet. Och det är inte okej!

 

Text: Tom Juslin

 

 

 

 

 

Fler nyheter

Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen

12 januari 2023

Nyhetssvep departement och myndigheter

40 procent av ungskogen i norra Sverige är skadad. En tredjedel av vattnen i skogen saknade kantzoner. Uppemot hälften av en minskad avverkning i Sverige kan flytta till andra länder. Mer skador på kulturlämningar i norra Norrland 2022. Det är exempel på nyheter från näringsdepartementet, Skogsstyrelsen och andra myndigheter som Skogsstyrelsen sammanställt som stöd för omvärldsbevakningen för skogsprogramsarbetet.

Läs mer

Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen

7 december 2022

Noterat i nyhetsflödet oktober och november 2022

Europas skogars motståndskraft mot klimatförändringar ska undersökas. Forskare framställer el ur trä. Kyrkan lovar anpassa skogsbruk i renskötselområden. Fler järvar men färre lodjur i Västerbottens län. Se där, något av det vi har noterat i nyhetsflödet under oktober och november.

Läs mer

Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen

1 december 2022

Nyhetssvep departement och myndigheter

Små marginaler öka nyttjandet i skogen till 2035. Dikeskartan – mer än bara en karta. Hyggesfritt allt hetare. Det är exempel på nyheter från näringsdepartementet, Skogsstyrelsen och andra myndigheter som Skogsstyrelsen sammanställt som stöd för omvärldsbevakningen för skogsprogramsarbetet.

Läs mer

Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete

30 november 2022

Toppmöte i Finland om hållbart skogsbruk och byggande i trä

Torsdagen den 24 november hölls evenemanget Into the Woods i Esbo, Finland. Evenemanget var en del av initiativet Ett nytt europeiskt Bauhaus och hade till syfte att samla europeiska beslutsfattare för att föra diskussioner om hållbar utveckling och skogens betydelse för den byggda miljön. Västerbottens regionala skogsprogram representerades på plats av Mikael Bergström, Länsstyrelsen Västerbotten.

Läs mer

Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

1 november 2022

Ny webbplats för Trees For Me

Trees For Me är ett kompetenscentrum med fokus på snabbväxande lövträd för hållbart skogsbruk, material och energi i Sverige. Nu har kompetenscentret lanserat en ny webbplats.

Läs mer
Hem Hem