| 18 oktober 2021

Mer hat, hot och trakasserier i skogen

Skogsarbetare och skogsbolag utsätts i dag för ett allt hårdare klimat i skogen. Debattklimatet har hårdnat och det är inte sällan det övergår i rent hat, hot och trakasserier.

– Vi har många medarbetare som upplevt sig själv hotade och som tar av sig sina Sveaskogkläder när de går och handlar i matbutiken bara för att slippa hamna i konflikt med någon, säger Fredrik Bergström, HR-partner vid Sveaskog.

Han ser sociala medier som en grogrund för det ökande hatet. Folk som är hotfulla kan skriva vad som helst.  Och är inte medvetna om vilken spridning det kan få.

I några fall har det gått så långt att man varit tvungna att polisanmäla händelser.

– Det är mera kopplat till skadegörelse. Vi uppmanar våra medarbetare att alltid polisanmäla alla hot, men vi finns ju oftast på små orter i vårt inland, och den jag ska polisanmäla är förmodligen en som jag kommer att träffa när jag lämnar på dagis eller är på fotbollsträningen på kvällen med barnen. Det upplever vi som en stress och som gör att man avstår, säger Fredrik Bergström.

Situationen med skadegörelse har varit större i Norrbotten, men även i Västerbotten har det förekommit.

Byggnad uppeldad

Liknande bild har Holmen Skog, som fick en byggnad i Västerbotten uppeldad för några år sedan.

– Huset låg i ett skogsområde. Dock är det inte rättsligt bevisat att det har med hat mot vår verksamhet att göra, eftersom polisen inte kunde binda någon skyldig till brottet. Klart och utom tvivel är dock att branden var anlagd, säger Mathias Westerlund, regionchef på Holmen Skog.

Verbala hot har också förekommit mot bolaget.

– Vi har varit relativt förskonade från det, men vi har upplevt den typen av situationer. Oftast är det en typ av känsloyttringar. De som uttrycker sig hotfullt kan ge uttryck för att vår personal förstör deras liv eller någonting de känner väldigt starkt för, säger Mathias Westerlund.

Hårdare debattklimat

Jonas Eriksson, medlemschef Norra Skog, har också märkt av ett hårdare debattklimat.

– Man har mött hårda ord, men det är inget jag har tagit till mig eller sett som hot. Jag vet att det finns de som fått bildäck sönderskurna. Det har ofta varit kopplat till viltfrågan, där det är väldigt infekterat, säger Jonas.

Det hårdare debattklimatet kan hämma sakligheten och demokratiska bredden i diskussionerna.

– Debatten har hårdnat och man drar sig för att ge sig in i debatten, fast man tycker att påståenden te x i sociala medier är felaktiga och borde besvaras. Man gör det inte eftersom man vet att det kommer 86 väldigt obehagliga kommentarer med en gång. Det är inte OK att man inte törs ta debatten längre för att det blir för hotfullt, säger Kristina Nilson vid Skogsstyrelsen.

På länsstyrelsen i Västerbotten har man inte stött på någon ökning av konflikter inom skogsbruket.

– Jag kan inte säga att det har ökat och vi har inte blivit drabbade av den här polariseringen i debatten kring skogen. Förståelsen för att vi jobbar med områdesskydd och skydd av skog har snarare ökat de senaste åren, säger Sören Uppsäll, reservatbildare på Länsstyrelsen Västerbotten.

Ökad "vardagsrasism"

Inom rennäringen har det som samepolitikern Marita Stinnerbom kallar ”vardagsrasism” alltid funnits, men ökat de senaste åren.

– Det som har blivit värre är att rasismen är mera synlig. Tidigare vågade man inte riktigt stå för det, men nu kan man öppet uttala saker och ting. På sociala medier pågår det en mängd rasism mot samerna, bland annat att vi sätter stopp för skogsbruket, säger Stinnerbom och fortsätter:

– En tråkig sida av det här är att en del personer ger sig på renar, genom tjuvjakt eller genom att plåga dem på andra sätt, när de egentligen är sura på renskötare eller samer i allmänhet. Och det är inte okej!

 

Text: Tom Juslin

 

 

 

 

 

Fler nyheter

Den 11 november arrangerades seminariet En hållbar framtid för ett bättre vardag i Skellefteå. Seminariet vände sig till gymnasieungdomar och över 120 personer deltog på dagen.
Fokusområde 2
Det finns fortfarande stora mängder fornlämningar som ännu inte har hittats i Västerbottens skogar. En del har man träffat på under den fornminnesinventering som pågår 2020–2021. "Ifjol och i år har vi hittat ungefär 250 lämningar per år, men det finns ju hur mycket som helst", säger Berit Andersson, arkeolog vid Västerbottens museum.
Västerbottens län är det län i Sverige där avverkningen är störst. Setra fördubblar sin produktion i Malå. Trästad Sverige lanserar en digital version av utbildningen Wood First. Indexator i Vindeln är nominerat till jämställdhetspris. Detta och mycket annat kan noteras i nyhetsflödet under oktober.
Den 19 oktober träffades programrådet för Västerbottens regionala skogsprogram för andra gången. Bland annat fördes spännande diskussioner om hur olika företag och organisationer kan jobba tillsammans inom ramen för skogsprogrammet.
Hem Hem