
Möte om älgstammens storlek och älgars rörelser
17 mars 2025Underskattas älgstammens storlek konsekvent år efter år? Hur kan vi använda det forskningen vet om älgarnas rörelser i landskapet i den praktiska förvaltningen av älgstammen? Det var exempel på frågor som kom upp på en workshop inom projektet "Samförvaltning av skog och klövvilt" den 13 mars.
Älgjakten har en lång tradition och har en stor betydelse på flera sätt för många människor i Västerbotten. Samtidigt skadar älgar ett stort antal ungtallar varje år, vilket kostar mycket pengar för skogsägare och skogsindustrin. Det här har gett upphov till en svår målkonflikt och en hård debatt mellan framför allt skogsägare och jägare. För att öka våra gemensamma kunskaper om skog och älgar/klövvilt har Skogsprogram Västerbotten samlat en arbetsgrupp bestående av representanter för skogsägare, jägare och samebyar.
Syfte
Syftet med projektet är att under ett och ett halvt år jobba tillsammans för att tydliggöra vad vi egentligen vet och vad vi inte vet, vad vi är överens om och vad vi inte är överens om – och att diskutera möjliga vägar framåt. Utgångspunkten är evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet, därför kommer också forskare och andra experter att bjudas in till mötena.
Workshops
I december 2024 hölls en första workshop i Lycksele med arbetsgruppen. Syftet var då att komma överens om ramarna för projektet, fokusområden och att tydliggöra uppfattningar (åsikter och kunskaper) om olika delar av älgförvaltningen i Västerbotten.
Den 13 mars 2025 hölls workshop nummer 2, denna gång digitalt och med fokus på älgstammens storlek och utveckling samt älgars rörelser/vandringsmönster. Kjell Leonardsson, SLU, berättade om modellen Lst Moose som beräknar älgstammens storlek och faktiska beståndsuppskattningar över tid på olika geografiska nivåer. Wiebke Neumann, SLU, berättade bland annat om hur forskarna studerar älgars vandringar och rörelsemönster, olika rörelsestrategier och faktorer som påverkar älgars vandringar och rörelser i landskapet. Den största delen av mötestiden fick arbetsgruppen ställa frågor och diskutera det som Kjell och Wiebke presenterade.
Rapport
Nästa steg blir att sammanställa en rapport om älgstammens storlek och utveckling samt älgars rörelser/vandringsmönster. Innan sommaren kommer också en tredje workshop för arbetsgruppen att anordnas, då med fokus på fodertillgång i landskapet och viltanpassad skogsskötsel. Och under hösten planeras ytterligare två workshops, den första med fokus på älgbetesskadornas omfattning (inklusive Äbin) och den andra med fokus på monetära och icke-monetära värden av vilt/älg och skog.
Konferens/webbinarium för en bredare publik
Som avslutning på projektet kommer en konferens/ett webbinarium för en bredare publik att anordnas där projektets resultat kommer att redovisas och diskuteras.
Projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten ingår som en del i ett regleringsbrevsuppdrag som Länsstyrelsen Västerbotten har fått – Målkonflikter kopplade till den gröna omställningen i norra Norrland. Klicka här för att läsa mer om regleringsbrevsuppdraget.
Fler nyheter
Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
30 september 2025Ny rapport om älgstammens storlek och vandringar
De första tio åren efter att den nya älgförvaltningen infördes minskade älgstammen i Västerbotten, men nu har utvecklingen vänt. Under de senaste 25 åren har älgens reproduktion minskat, vilket tyder på att även andra faktorer förutom jakt spelar roll för älgstammens utveckling. Idag saknas kunskap om varför vissa ungskogar drar till sig många älgar och drabbas av högt betestryck. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
19 september 2025Ny rapport om fodertillgång och viltanpassad skogsskötsel
Variationen i andelen älgbetesskadade tallar i skogslandskapet förklaras bäst av antalet älgar och tallar i beteshöjd. Det finns också många råd om viltanpassad skogsskötsel, men få vetenskapliga studier som visar vad som fungerar eller inte. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs merHållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete
14 augusti 2025SUPERB-konklaver med aktivt svenskt deltagande
För att fördjupa och förankra verksamheten i SUPERB har så kallade konklaver, det vill säga arbetsmöten där olika delar i SUPERB diskuteras med intressenter, genomförts. Vid två av tillfällen fanns svenska representanter på plats.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Var i skogslandskapet ger restaurering störst effekt?
Just nu pågår en snabb utveckling av digitala metoder för att geografiskt avgränsa områden med höga skogliga naturvärden. I dessa metoder används stora mängder data. Resultaten kan ge vägledning om var i skogslandskapet restaurering ger störst effekt och kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Förflyttning av trädslag – för klimatanpassning av skogsbruket
Klimatförändringarna innebär att träden varken hinner anpassa sig eller förflytta sig till andra, klimatmässigt lämpligare, områden. På sikt innebär det ett hot mot både skogarnas biologiska mångfald och kolbindande förmåga, men också mot ett hållbart skogsbruk. Ett sätt att motverka denna negativa utveckling kan vara förflyttning av trädslag, så kallad assisterad migration.
Läs mer