Noterat i nyhetsflödet april och maj 2022
8 juni 2022Södra inför ny premie för naturvård – medlemmar belönas för höga naturvärden
Södra. Familjeskogsbruket visar att det är möjligt att kombinera ett aktivt brukande av skogen med bevarandet av naturvärden. Därför inför Södra, som första aktör i Sverige, en naturvårdspremie för att belöna medlemmars insatser för naturvård och uppmuntra utvecklingen av höga naturvärden.
Klicka här för att läsa mer på Södras webbplats
Nya vindar blåser för björken
Sveaskog. Från 1950 till slutet av 1970-talet var skogsindustrins behov av björk marginell. Nu blåser emellertid andra vindar. Intresset för björk ökar, både som timmer och massa och som bidrag till ett mer hållbart skogsbruk. I Sveaskogs långsiktiga strategi ingår därför att avsevärt öka volymen av förädlad björk.
Klicka här för att läsa mer på Sveaskogs webbplats
Ökat friluftsintresse medför utmaningar
Extrakt. Under pandemin har naturen blivit en fristad för många. Men det ökade intresset för friluftsliv har också medfört utmaningar och skötseln av naturområden för friluftsliv behöver anpassas för att klara av det ökade besökstrycket.
Klicka här för att läsa mer på Extrakts webbplats
Skogspodden intervjuar Anna-Lena Axelsson
Skogspodden. I avsnitt 92 möter Skogspodden Anna-Lena Axelsson, forskare på SLU som belönades med Guldkvisten nyligen. Anna-Lena har koll som få på vår skogshistoria och använder sig ofta av data från riksskogstaxeringen när hon gör sina välformulerade inlägg i skogsdebatten.
Klicka här för att lyssna på Skogspodden intervju
Jättelyft för skogsmark i norr
SKOGEN. Priserna på skogsmark ökade över hela landet i fjol. Mest sticker Norrland ut där Jämtland och Västernorrland stod för anmärkningsvärda uppgångar, enligt Svefas rapport.
Klicka här för att läsa mer på SKOGENs webbplats
Öka intresset för den brukade skogen med hjälp av interpretation
Skogssällskapet. Hur kan vi öka intresset för den brukade skogen hos allmänheten? Det var en av frågeställningarna bakom SLU-projektet ”Interpretation och naturvägledning för skogssektorn”, som finansierats av Skogssällskapet. Att använda interpretation som metod tror projektledaren Anders Arnell kan vara ett sätt.
Klicka här för att läsa mer på Skogssällskapets webbplats
Gynna lövträd vid bäcken för bottenfaunans skull
Skogssällskapet. Livet i bäcken påverkas av den intilliggande skogen. Men påverkas bäckens ekologiska status av vilka trädslag du har i kantzonen? ”Vårt projekt stöder den befintliga rekommendationen om att gynna löv i kantzonen mot vattendrag, säger Eva Ring, forskare vid Skogforsk.
Klicka här för att läsa mer på Skogssällskapets webbplats
Manliga skogsägare äger alltmer
Skogsstyrelsen. Andelen skogsmarksareal hos enskilda skogsägare som är män ökar. Det visar Skogsstyrelsens senaste ägarstatistik. Det är främst manliga skogsägare som bidrar till trenden att stora skogsägare äger alltmer skogsmark. Andelen med manligt ägande ökar på bekostnad av att samägandet minskar.
Klicka här för att läsa mer på Skogsstyrelsens webbplats
Finsk forskarpanel förespråkar hyggesfritt
SKOGEN. Finlands naturpanel, som sammanställer forskning åt beslutsfattare, vill att andelen kontinuitetsskogsbruk ska öka.
Klicka här för att läsa mer på SKOGENs webbplats
Plugga igen diken och bli klimathjälte
Skogsstyrelsen. Vet du att dikade torvmarker ofta släpper ut mycket växthusgaser? På en hektar dikad, bördig torvmark kan nettoutsläppen motsvara förbränning av upp till åtta kubikmeter olja per år. Du kan göra en viktig insats för klimatet genom att låta Skogsstyrelsen plugga igen dikena, till exempel efter att du avverkat. När torvmarken blir våt igen, minskar utsläppen kraftigt. Du får viss ekonomisk ersättning om du tecknar återvätningsavtal.
Klicka här för att läsa mer på Skogsstyrelsens webbplats
Ny kunskap om Sibirisk lärk
SLU. I norra Sverige ökar intresset för sibirisk lärk. I ett samarbete med Skogsstyrelsen kartlägger forskare vid SLU/Alnarp lärkens förutsättningar.
Klicka här för att läsa mer på SLU:s webbplats
Oförändrad areal frivilliga avsättningar
Skogsstyrelsen. 2021 var 1,3 miljoner hektar frivilligt avsatt av markägarna och den certifierade arealen uppgick till 15 miljoner hektar samma år, enligt Skogsstyrelsens undersökning. Både de frivilliga avsättningarna och den certifierade arealen är relativt oförändrade sedan 2020.
Fler nyheter
Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
24 november 2025Kunskapsportal för restaurering av skog och skogslandskap
Nu finns EU-projektet SUBERB:s kunskapsportal Forest Knowledge Gateway tillgänglig. Kunskapsportalen är utformad för att stödja och inspirera skogsrestaurering, klimatanpassning, bevarande av biologisk mångfald och integrerad skogsförvaltning – i hela Europa.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
24 november 2025Trerätters middag utomhus – utan gryta
Kurs i eldtekniker och matlagning utan gryta. Skogsungdomarna fortsätter att utforska skogens alla möjligheter.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
21 november 2025Skogsdag på ungdomskonferensen Generation Barents
Under ungdomskonferensen Generation Barents höll Skogsungdomarna i en heldag tillägnad skogens många nyttor och värden. Drygt 80 ungdomar från Norge, Finland och Sverige fick vara med på fältexkursioner och diskussioner om skogens många nyttor och värden, och om de komplexa utmaningar skogsbranschen idag står inför.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
21 november 2025Skogsungdomarna på besök i Domsjöfabriken
Skogsungdomarna besökte Domsjöfabriken i Örnsköldsvik. Bland annat fick de lära sig att cellulosa används i värktabletter och tandkräm.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
30 september 2025Ny rapport om älgstammens storlek och vandringar
De första tio åren efter att den nya älgförvaltningen infördes minskade älgstammen i Västerbotten, men nu har utvecklingen vänt. Under de senaste 25 åren har älgens reproduktion minskat, vilket tyder på att även andra faktorer förutom jakt spelar roll för älgstammens utveckling. Idag saknas kunskap om varför vissa ungskogar drar till sig många älgar och drabbas av högt betestryck. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs mer