Programrådsmöte med spännande diskussioner

31 oktober 2021

Nuläge i Västerbottens regionala skogsprogram, Sveaskog och Friluftsfrämjandet, samt omvärldsanalys med fokus på regeringens budgetproposition och EU-politik. Det var några av ämnena som avhandlades på programrådets andra möte (det första mötet hölls den 16 juni 2021).

– Friluftsfrämjandet var spännande att höra om, att de är en resurs i Västerbotten. Bra också att få höra olika vinklar om EU-politiken och alla initiativ som pågår i EU, säger Cecilia Wahlberg, CEWARO AB.

– Jag lärde mig en del om Friluftsfrämjandet och Sveaskog. Jag tycker det är bra att vi i programrådet på det här sättet får möjlighet att lära om varandras olika verksamheter, säger Morgen Yngvesson, SCA Skog.

Gruppdiskussioner

Programrådsmötet innehöll också gruppdiskussioner med syftet att identifiera idéer om aktiviteter som medlemmarna i programrådet kan göra tillsammans.

– I min grupp hade vi jättebra diskussioner. Att samverka och samarbeta över länsgränserna, mellan de olika regionala skogsprogrammen i norra Sverige, var en sak vi diskuterade och som är mycket viktigt. Vi pratade också om hur vi ska informera andra om det vi diskuterar och jobbar med i skogsprogrammet. Och vi landade i att det skulle vara bra att fortsätta den verksamhet som pågick i Skogslänetgruppen med besök i kommuner och hos olika företag i länet, säger Morgen Yngvesson.

– Det är bra med efterfrågan på service i inlandet, men det är inte säkert att efterfrågan och infrastruktur räcker till för att skapa underlag för företag som kan leverera denna service. Det var en sak vi diskuterade och som vi skulle kunna jobba med tillsammans, säger Cecilia Wahlberg.

Sammanlagt deltog 23 personer i programrådsmötet den 19 oktober. Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län, inledde och avslutade mötet.

Fler nyheter

Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

30 september 2025

Ny rapport om älgstammens storlek och vandringar

De första tio åren efter att den nya älgförvaltningen infördes minskade älgstammen i Västerbotten, men nu har utvecklingen vänt. Under de senaste 25 åren har älgens reproduktion minskat, vilket tyder på att även andra faktorer förutom jakt spelar roll för älgstammens utveckling. Idag saknas kunskap om varför vissa ungskogar drar till sig många älgar och drabbas av högt betestryck. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.

Läs mer

Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

19 september 2025

Ny rapport om fodertillgång och viltanpassad skogsskötsel

Variationen i andelen älgbetesskadade tallar i skogslandskapet förklaras bäst av antalet älgar och tallar i beteshöjd. Det finns också många råd om viltanpassad skogsskötsel, men få vetenskapliga studier som visar vad som fungerar eller inte. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.

Läs mer

Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete

14 augusti 2025

SUPERB-konklaver med aktivt svenskt deltagande

För att fördjupa och förankra verksamheten i SUPERB har så kallade konklaver, det vill säga arbetsmöten där olika delar i SUPERB diskuteras med intressenter, genomförts. Vid två av tillfällen fanns svenska representanter på plats.

Läs mer

Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

14 augusti 2025

Var i skogslandskapet ger restaurering störst effekt?

Just nu pågår en snabb utveckling av digitala metoder för att geografiskt avgränsa områden med höga skogliga naturvärden. I dessa metoder används stora mängder data. Resultaten kan ge vägledning om var i skogslandskapet restaurering ger störst effekt och kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.

Läs mer

Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

14 augusti 2025

Förflyttning av trädslag – för klimatanpassning av skogsbruket

Klimatförändringarna innebär att träden varken hinner anpassa sig eller förflytta sig till andra, klimatmässigt lämpligare, områden. På sikt innebär det ett hot mot både skogarnas biologiska mångfald och kolbindande förmåga, men också mot ett hållbart skogsbruk. Ett sätt att motverka denna negativa utveckling kan vara förflyttning av trädslag, så kallad assisterad migration.

Läs mer
Hem Hem