
21 deltagare på regionalt rundabordssamtal om skogarnas kulturarv
29 maj 2023Den 8 maj samlades 21 personer på Västerbottens museum i Umeå för ett regionalt rundabordssamtal om de västerbottniska skogarnas kulturarv. På mötet diskuterades förutsättningarna för ett eventuellt framtida projekt med skogarnas kulturarv, och då framför allt det immateriella kulturarvet, i fokus.
Västerbottens museum och Västerbottens regionala skogsprogram var initiativtagare till rundabordssamtalet. Syftet med mötet var att diskutera ett eventuellt framtida projekt med fokus på att öka nyfikenheten och kunskapen hos allmänheten om det fysiska och immateriella kulturarvet i Västerbottens skogar.
Varför?
Vid rundabordssamtalet framkom att det finns flera anledningar till att ett sådant projekt är angeläget, bland annat för att
- Unga har dålig kunskap om, intresse av och anknytning till skogen.
- Man måste ha kunskap om och förstå historien – dvs. vad har skogen betytt för människorna under olika tider – för att kunna arbeta med nutida problem och konflikter.
- Vi saknar berättelserna om människorna i skogen eftersom ingen idag har det övergripande ansvaret för att samla in dessa berättelser.
Hur?
Deltagarna hade också många idéer om aktiviteter som skulle kunna ingå i ett sådant här projekt, bland annat
- Dokumentation av kulturlämningar och fysiska kulturarv, men kanske framför allt det immateriella kulturarvet – berättelser om ”Skogen mellan träden”.
- Parallella spår: inventering/vetenskap, berättelser, musik – som går ihop ibland.
- Underifrånperspektiv, folkrörelse, citizen science (rapportera in digitalt)
- En västerbottnisk expertgrupp som kan svara på frågor från folk som hittat något spännande i skogen.
Nu är tanken att utveckla de idéer som framkom vid rundabordssamtalet och skriva ihop en ansökan om en förstudie. Om detta går vägen är planen på längre sikt att få till stånd ett flerårigt genomförandeprojekt.
Deltagare
Deltagare på rundabordssamtalet var: Anders Esselin (Skogsprogram Västerbotten/Man & Nature AB), Anna Bromé (Sveaskog), Anna Stens (Folkrörelsearkivet), Anna-Lena Axelsson (SLU), Anna-Maria Rautio (Sveaskog), Berit Andersson (Västerbottens museum), Erik Sandén (Västerbottens museum), Eva Lundström (Skogs- och samemuseet i Lycksele AB), Gudrun Nordstedt (Vaartoe), Irene Gustafsson (Västerbottens museum), Jans Heinerud (Västerbottens museum), Jeanette Joelsson (Länsstyrelsen Västerbotten), Joakim Sandberg (Region Västerbotten), Kajsa Åberg (Region Västerbotten), Krister Stoor (Vaartoe), Kristina Nilsson (Skogsstyrelsen), Magnus Andersson (Skogs- och samemuseet i Lycksele AB), Peter Jonsson (Länsstyrelsen Västerbotten), Sara Sundbaum (Skogsprogram Västerbotten/Länsstyrelsen Västerbotten), Therese Hellkvist (Skellefteå museum) och Therese Sigmundsdotter (Skogsstyrelsen).
Text: Anders Esselin
Fler nyheter
Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
30 september 2025Ny rapport om älgstammens storlek och vandringar
De första tio åren efter att den nya älgförvaltningen infördes minskade älgstammen i Västerbotten, men nu har utvecklingen vänt. Under de senaste 25 åren har älgens reproduktion minskat, vilket tyder på att även andra faktorer förutom jakt spelar roll för älgstammens utveckling. Idag saknas kunskap om varför vissa ungskogar drar till sig många älgar och drabbas av högt betestryck. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
19 september 2025Ny rapport om fodertillgång och viltanpassad skogsskötsel
Variationen i andelen älgbetesskadade tallar i skogslandskapet förklaras bäst av antalet älgar och tallar i beteshöjd. Det finns också många råd om viltanpassad skogsskötsel, men få vetenskapliga studier som visar vad som fungerar eller inte. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs merHållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete
14 augusti 2025SUPERB-konklaver med aktivt svenskt deltagande
För att fördjupa och förankra verksamheten i SUPERB har så kallade konklaver, det vill säga arbetsmöten där olika delar i SUPERB diskuteras med intressenter, genomförts. Vid två av tillfällen fanns svenska representanter på plats.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Var i skogslandskapet ger restaurering störst effekt?
Just nu pågår en snabb utveckling av digitala metoder för att geografiskt avgränsa områden med höga skogliga naturvärden. I dessa metoder används stora mängder data. Resultaten kan ge vägledning om var i skogslandskapet restaurering ger störst effekt och kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Förflyttning av trädslag – för klimatanpassning av skogsbruket
Klimatförändringarna innebär att träden varken hinner anpassa sig eller förflytta sig till andra, klimatmässigt lämpligare, områden. På sikt innebär det ett hot mot både skogarnas biologiska mångfald och kolbindande förmåga, men också mot ett hållbart skogsbruk. Ett sätt att motverka denna negativa utveckling kan vara förflyttning av trädslag, så kallad assisterad migration.
Läs mer