Stort EU-projekt om restaurering av skogslandskap i Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka
1 juni 2021Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka är ett av tolv europeiska modellandskap som kommer att ingå i ett stort EU-projekt (SUPERB) med fokus på restaurering av skogar och skogslandskap.
Projektet planeras pågå i fyra år, 2022–2026, och svenska partners i projektet är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka och Västerbottens regionala skogsprogram.
- Det här är fantastiska nyheter och det visar hur viktigt det var att vårt biosfärområde blev godkänt av Unesco 2019. Projektet ger biosfärområdet stora möjligheter att fortsätta utvecklas som ett modellområde för hållbar utveckling, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län.
Det övergripande målet för projektet är att utveckla kunskap och skapa förutsättningar för, och demonstration av, storskalig restaurering av skogar och skogslandskap i hela Europa. Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka är det nordligaste modellområdet. Hela projektet leds av European Forest Institute och sammanlagt ingår 36 organisationer från en mängd olika länder i Europa.
- Biosfärområde Vindelälven-Juhttátakka ingår i ett globalt nätverk av biosfärområden och internationella samarbeten är en viktig del av vår verksamhet. Vårt uppdrag är att ta oss an globala utmaningar genom att försöka hitta lokala lösningar. Det här projektet är ett utmärkt exempel på sådant arbete vilket känns jätteroligt och spännande, säger Ann-Kristine Vinka, koordinator för Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka.
Den svenska delen av projektet handlar om att sammanställa kunskap om restaureringsmetoder, identifiera lämpliga områden för restaureringsåtgärder, planera och genomföra restaureringsåtgärder, samt studera och följa upp effekterna av restaureringsåtgärderna. Exempel på områden som är intressanta inom biosfärområdet är skogar som är viktiga för gröna infrastruktur, viktiga områden för rennäringen, ängsområden, våtmarker och vattendrag.
- Restaurering av skog och skogslandskap är en av de stora framtidssatsningarna som görs i EU och globalt, för att öka vår kapacitet för hållbart skogsbruk, uthållig markanvändning, anpassning till klimatförändringar och regional utveckling. Projektet kommer därför mycket lägligt och blir en bra plattform för tillämpad forskning, säger Johan Svensson, SLU, som tillsammans med Bengt-Gunnar Jonsson, SLU och Mittuniversitetet, gjort merparten av jobbet i ansökningsprocessen.
Total budget för hela projektet är 20 M€. Budgeten för den svenska delen av projektet är ca 12 MSEK, varav drygt hälften kommer att användas till praktiskt genomförande av restaureringar.
För mer information kontakta:
Johan Svensson, forskare SLU, 090-786 8333, johan.svensson@slu.se
Ann-Kristina Vinka, koordinator Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka, 0730-797 903, biosfar@vindelalven.se
Björn Jonsson, naturvårdsdirektör Länsstyrelsen Västerbotten och styrelseordförande i Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka, 010-225 44 33, bjorn.jonsson@lansstyrelsen.se
Mikael Bergström, länsledningens stab på Länsstyrelsen Västerbotten och med i sekretariatet för Västerbottens regionala skogsprogram, 010-225 44 75, mikael.bergstrom@lansstyrelsen.se
Fler nyheter
Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
30 september 2025Ny rapport om älgstammens storlek och vandringar
De första tio åren efter att den nya älgförvaltningen infördes minskade älgstammen i Västerbotten, men nu har utvecklingen vänt. Under de senaste 25 åren har älgens reproduktion minskat, vilket tyder på att även andra faktorer förutom jakt spelar roll för älgstammens utveckling. Idag saknas kunskap om varför vissa ungskogar drar till sig många älgar och drabbas av högt betestryck. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
19 september 2025Ny rapport om fodertillgång och viltanpassad skogsskötsel
Variationen i andelen älgbetesskadade tallar i skogslandskapet förklaras bäst av antalet älgar och tallar i beteshöjd. Det finns också många råd om viltanpassad skogsskötsel, men få vetenskapliga studier som visar vad som fungerar eller inte. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs merHållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete
14 augusti 2025SUPERB-konklaver med aktivt svenskt deltagande
För att fördjupa och förankra verksamheten i SUPERB har så kallade konklaver, det vill säga arbetsmöten där olika delar i SUPERB diskuteras med intressenter, genomförts. Vid två av tillfällen fanns svenska representanter på plats.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Var i skogslandskapet ger restaurering störst effekt?
Just nu pågår en snabb utveckling av digitala metoder för att geografiskt avgränsa områden med höga skogliga naturvärden. I dessa metoder används stora mängder data. Resultaten kan ge vägledning om var i skogslandskapet restaurering ger störst effekt och kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Förflyttning av trädslag – för klimatanpassning av skogsbruket
Klimatförändringarna innebär att träden varken hinner anpassa sig eller förflytta sig till andra, klimatmässigt lämpligare, områden. På sikt innebär det ett hot mot både skogarnas biologiska mångfald och kolbindande förmåga, men också mot ett hållbart skogsbruk. Ett sätt att motverka denna negativa utveckling kan vara förflyttning av trädslag, så kallad assisterad migration.
Läs mer