Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
Förflyttning av trädslag – för klimatanpassning av skogsbruket
14 augusti 2025Klimatförändringarna innebär att träden varken hinner anpassa sig eller förflytta sig till andra, klimatmässigt lämpligare, områden. På sikt innebär det ett hot mot både skogarnas biologiska mångfald och kolbindande förmåga, men också mot ett hållbart skogsbruk. Ett sätt att motverka denna negativa utveckling kan vara förflyttning av trädslag, så kallad assisterad migration.
Restaurering av skog kan både handla om passiv avsättning och aktiv skötsel. Syftet med båda formerna är att förbättra tillståndet för biologisk mångfald och att förstärka ekosystemtjänster, inklusive skogens roll som kolsänka.
Nu hotar klimatförändringarna de europeiska skogarnas biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Och klimatförändringarna går så snabbt att trädslagen själva inte hinner anpassa sig till nya förhållanden eller förflytta sig till regioner med ett mer lämpligt klimat. Till det kommer att markanvändning också kan ha skapat hinder för naturlig spridning.
Räcker inte att bara plantera mer träd
En studie inom EU-projektet SUPERB visar att det inte räcker med att bara plantera fler träd i Europa för att effektivt bekämpa klimatförändringarna och bevara kolsänka på land. Forskarna betonar istället att aktiv skogsrestaurering i kombination med förflyttning av trädslag/assisterad migration (s.k. prestoration) har långsiktig potential att avsevärt förbättra kolbindningen jämfört med restaureringsinsatser utan förflyttning av trädslag.
Förflyttning av trädslag/assisterad migration innebär att man aktivt planterar trädslag i nya områden, genom att välja europeiska trädarter och frökällor som är bäst anpassade till framtida klimatförhållanden. Plantering av träd inom, i utkanten av, eller utanför det naturliga utbredningsområdet är sedan länge en beprövad och framgångsrik del av skogsbruket, men framöver kan denna verksamhet behövas skalas upp med längre förflyttningar. Detta synsätt ryms även inom definitionen av inhemska trädslag i EU:s naturrestaureringsförordning.
– Det här innebär bland annat att naturrestaureringslagens definition av inhemska trädslag behöver förtydligas ytterligare och att anpassning till klimatförändringar också måste ingå i skötselstrategier för Natura 2000-habitat för att undvika oundvikliga livsmiljöförändringar, säger Johan Svensson, SLU och svenska SUPERB.
Text: Anders Esselin
Klicka på rubrikerna nedan för att läsa mer
Climate Change Threatens the European Forest Carbon Sink, But Assisted Migration Offers Hope
10 Things We Can All Learn from the Evolution of Forest Restoration Initiatives in Europe
Fler nyheter
Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
24 november 2025Kunskapsportal för restaurering av skog och skogslandskap
Nu finns EU-projektet SUBERB:s kunskapsportal Forest Knowledge Gateway tillgänglig. Kunskapsportalen är utformad för att stödja och inspirera skogsrestaurering, klimatanpassning, bevarande av biologisk mångfald och integrerad skogsförvaltning – i hela Europa.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
24 november 2025Trerätters middag utomhus – utan gryta
Kurs i eldtekniker och matlagning utan gryta. Skogsungdomarna fortsätter att utforska skogens alla möjligheter.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
21 november 2025Skogsdag på ungdomskonferensen Generation Barents
Under ungdomskonferensen Generation Barents höll Skogsungdomarna i en heldag tillägnad skogens många nyttor och värden. Drygt 80 ungdomar från Norge, Finland och Sverige fick vara med på fältexkursioner och diskussioner om skogens många nyttor och värden, och om de komplexa utmaningar skogsbranschen idag står inför.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
21 november 2025Skogsungdomarna på besök i Domsjöfabriken
Skogsungdomarna besökte Domsjöfabriken i Örnsköldsvik. Bland annat fick de lära sig att cellulosa används i värktabletter och tandkräm.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
30 september 2025Ny rapport om älgstammens storlek och vandringar
De första tio åren efter att den nya älgförvaltningen infördes minskade älgstammen i Västerbotten, men nu har utvecklingen vänt. Under de senaste 25 åren har älgens reproduktion minskat, vilket tyder på att även andra faktorer förutom jakt spelar roll för älgstammens utveckling. Idag saknas kunskap om varför vissa ungskogar drar till sig många älgar och drabbas av högt betestryck. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs mer
Hem