Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

Var i skogslandskapet ger restaurering störst effekt?

14 augusti 2025

Just nu pågår en snabb utveckling av digitala metoder för att geografiskt avgränsa områden med höga skogliga naturvärden. I dessa metoder används stora mängder data. Resultaten kan ge vägledning om var i skogslandskapet restaurering ger störst effekt och kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.

Med två århundraden av skogsbruk i det boreala Sverige är naturskogar sällsynta och starkt fragmenterade. Nedanför det fjällnära området förekommer skog med höga naturvärden mer eller mindre som isolerade fläckar i landskapet.

– För att kunna planera naturvård och restaurering på ett bra och effektivt sätt är det därför avgörande att man utgår från ett landskapsperspektiv och har kunskap om var aktiva åtgärder gör mest nytta, säger Bengt Gunnar Jonsson, SLU/Mittuniversitetet och svenska SUPERB.

Grön infrastruktur

Lokalisering av formellt skydd, och till viss del även frivilliga avsättningar, vägleds idag bland annat av utpekade värdetrakter som har tagits fram inom ramen för Naturvårdsverkets, Skogsstyrelsens och Länsstyrelsernas arbete med grön infrastruktur. Dessa värdetrakter är landskapsavsnitt som innehåller höga tätheter av värdekärnor, det vill säga områden med höga naturvärden.

I beskrivningarna av värdetrakterna finns även förslag på naturvårds- och restaureringsåtgärder som markägare kan genomföra för att stärka biologisk mångfald och andra naturvärden. Värdetrakterna är på så sätt ett bra underlag för naturvård och restaurering på landskapsnivå. I många fall har också skogsbolagen och andra markägare själva varit med i processen att identifiera värdetrakterna och arbetar idag utifrån dem.

Nya modeller

De senaste åren har flera forskningsprojekt utvecklat arbetet med grön infrastruktur genom att använda maskininlärning (Artificiell Intelligens) för att processa stora mängder data från olika databaser. Naturvärdeskarta Skog (NVK Skog), som delvis utvecklats inom ramen för EU-projektet SUPERB, är en av dessa nya metoder.

Bild 1. NVK skog ger ett kontinuerligt värde från 1 till 0 på sannolikheten att varje hektaryta men 50% skog eller högre har höga naturvärden. På bilden är skalan från rött (högst värde) till violett (lägst värde). NVK skog har tagits fram för 4 delområden för att öka precisionen. Källa: Bubnicki m.fl. 2024.

 

– NVK Skog bygger på en modellering av ett stort antal (128) biofysiska och socio-ekonomiska variabler, inklusive förekomsten av kända värdekärnor i skog, och beskriver sannolikheten för att skog hyser höga naturvärden. Upplösningen är 1 hektar och sannolikheten är modellerad om dessa har 50% skog eller mer, säger Johan Svensson, SLU och svenska SUPERB.

Modellen kan ses som ett första steg för att identifiera områden som är i behov av områdesskydd, skötsel, och restaurering samt för utökad hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Det bör noteras att NVK Skog inte är en beskrivning av absoluta naturvärden i enskilda skogsbestånd, utan primärt ett geografiskt planeringsunderlag. NVK skog används idag av flera för att planera naturvårdsinsatser och anpassa skogsbruket. Bland annat ingår NVK skog i ett samarbete med Sveaskog med utgångspunkt i ekoparkerna.

Vägledning om var restaurera

Dessa nya geografiska underlag kan ge vägledning om var restaurering kan bidra till att stärka konnektiviteten mellan värdekärnor och var i landskapet möjligheterna finns att skapa en fungerande grön infrastruktur. I en studie av Wang m.fl. (2025) definieras konnektivitetsskog som skog där aktiv eller passiv restaurering leder till ökad konnektivitet mellan värdekärnor och inom värdetrakter. Studien har genomförts inom SUPERB för Vindeläven-Juhttátahkka biosfärområde, där konnektivitetskog har identifierats för olika naturvårds- och skogsbruksambitioner från kust till fjäll. Resultatet av studien visar att det finns en hög funktionell konnektivitet i fjällskogarna, medan ökad konnektivitet för skogarna i inlands- och kustregionerna kräver att betydande områden restaureras.

Bild 2. Här visas studieområdet med kända värdekärnor (rosa), konnektivitetsskog (gult), områden där restaurering kan ge 20% eller högre täthet av värdekärnor (lila) inom en 3 km buffert, och områden där tätheten blir lägre och där fortsatt skogsbruk kan vara aktuellt (ljusgrått till blått). Källa: Wang m.fl. 2025.

 

Konnektivitet lyfts även fram i naturrestaureringsförordningen (NRF) som en av sju indikatorer (artikel 12). För att i praktiken kunna skapa ekologiskt funktionella landskap, måste dock det samlade restaureringsbehovet över större landskapsavsnitt vägas ihop och balanseras med andra intressen i landskapet, såväl ekonomiska som sociokulturella.

Text: Anders Esselin

Klicka på rubrikerna nedan för att läsa mer om NKV Skog

Jonsson, B.G., P. Angelstam, J. Bubnicki, G. Mikusinski, J. Svensson & M. Undin.  2024. Naturvärdeskarta Skog: En sannolikhetsmodell för naturvärden på skogsmark. Naturvårdsverket Miljöforskning. RAPPORT 7136, APRIL 2024

Bubnicki J. W., Angelstam, P., Mikusiński, G., Svensson; J. & Jonsson, B.G. 2024. The conservation value of forests can be predicted at the scale of 1 hectare. Communications Earth & Environment (2024)5:196

Jonsson m.fl. 2024. Where to restore – an approach to spatial prioritization of connectivity forests for forest landscape restoration

Wang, X., Svensson, J., Jonsson, B.G., Singh, N.J., Bubnicki, J.W., Lopéz-Peinado, A., Angelstam, P., Mikusiński, G. & Ardö, J. 2025. Where to restore – connectivity forest for spatial prioritization in forest landscape restoration. iScience, in press