Är du skogsägare och funderar på hur din skog påverkar klimatet?
20 februari 2024Funderar du på hur din skog ska utvecklas i framtiden? Vill du prata med andra skogsägare om hur de tänker kring skogens roll för klimatet? Forskningsprogrammet Route to Paris letar efter deltagare till en workshop som handlar om att kartlägga vad som kan få skogsägare att göra mer för klimatet (än de redan gör). Du kan läsa mer om forskningsprogrammet nedan.
Flera datum att välja mellan
De datum som finns att välja mellan är 19, 21, 25 mars och 8 april, kl. 9-12. Du deltar digitalt via Teams från din egen dator. Det utgår ingen ersättning, utan medverkan bygger på att du är intresserad av frågan om skogen och klimatet och tycker att det är intressant att reflektera över ditt eget skogsbruk tillsammans med andra skogsägare.
Anmäl ditt intresse via denna länk: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSc5Bd_G350kW01vkd8JDR784dFDPCNyk9mrWHunJGbIwTxMbA/viewform?usp=sf_link
Tipsa gärna andra skogsägare du tror kan vara intresserade av att medverka!
Kort om Route to Paris
Route to Paris är ett forskningsprojekt som drivs av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med flera andra universitet. Forskningsprojektet heter Route to Paris och handlar om hur den svenska skogen kan bidra till att uppnå de klimatmål som sattes upp vid FN-mötet i Paris 2015. Projektet syftar till att undersöka och utveckla de svenska skogarnas potential att bidra till ett klimatneutralt samhälle. Mer specifikt är målet att införliva klimatsmarta åtgärder inom ramen för ett hållbart skogsbruk för att på så sätt nå målen i Parisavtalet. Hur kan skogen både säkerställa en hög kolsänka och bidra till en grön omställning av samhället? Vår (Lottas och Malins) uppgift i projektet är att hjälpa forskarna - statsvetare i den här delen - att kartlägga vilka policyinstrument som skulle kunna stimulera skogsägare att vilja göra mer för att bidra till att målen för Parisavtalet nås. Vi kommer att arbeta med fokusgruppsmetodik där vi möter markägare, rådgivare och politiker. Vi kommer att undersöka vilka “morötter” och “piskor" deltagarna tror skulle kunna vara verksamma för att få markägare att göra mer för klimatet.
Vänliga hälsningar Lotta Möller och Malin von Essen, processledare
Fler nyheter
Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
13 juni 2025Förutsättningar, möjligheter och hinder för ökad restaurering av skog
I en ny rapport från den svenska delen av EU-projektet SUPERB beskrivs förutsättningar, möjligheter och hinder för ökad restaurering av skog i Sverige. I rapporten ges 16 rekommendationer för naturrestaureringsförordningens införande i Sverige och därmed utformningen av Sveriges nationella restaureringsplan.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
29 maj 2025Säsongsavslutning med Skogsungdomarna
Vårens sista utflykt med Skogsungdomarna gick till Skellefteå och sedan vidare till Bjuröklubb – en dag med både kultur och natur.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
25 april 2025Exkursion med Holmen i skogen och på sågverk
Skogsungdomarna fortsätter att utforska skogen och olika verksamheter i skogen. I början av april följde de med ett av Holmens produktionslag och därefter besökte de Holmens sågverk i Bygdsiljum.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
17 mars 2025Möte om älgstammens storlek och älgars rörelser
Underskattas älgstammens storlek konsekvent år efter år? Hur kan vi använda det forskningen vet om älgarnas rörelser i landskapet i den praktiska förvaltningen av älgstammen? Det var exempel på frågor som kom upp på en workshop inom projektet "Samförvaltning av skog och klövvilt" den 13 mars.
Läs merInnovationer och förädlad skogsråvara i världsklass
12 mars 2025Svårt med privata investeringar i naturvård och biologisk mångfald
En grupp SUPERB-forskare har analyserat möjligheter och utmaningar när det gäller privata investeringar i naturvård och biologisk mångfald i Europa. Deras slutsats är att det inte är sannolikt att privata investeringar kommer att öka utan stora förändringar i politiken och offentliga investeringar. De ifrågasätter också om detta tillvägagångssätt är mer effektivt än direkt offentlig finansiering av naturvård och biologisk mångfald.
Läs mer