Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

Betydande skillnader i biologisk mångfald mellan olika länsdelar

12 oktober 2026

Det är stora skillnader mellan Västerbottens kustland, inland och fjällområden när det gäller förutsättningar för biologisk mångfald i skogarna. Det visar en undersökning som Skogsprogram Västerbotten har gjort. Studien visar också att flera indikatorer för biologisk mångfald har en positiv utveckling, att en del har negativa trender, och att det finns indikatorer vars trender är osäkra eller svårbedömda.

Med fokus på den eviga stridsfrågan om hur det egentligen går för biologisk mångfald i skogen har Skogsprogram Västerbotten i två på varandra följande projekt försökt klargöra hur läget och trenderna för ett antal mätbara och vetenskapligt robusta tillstånds- och åtgärdsindikatorer ser ut i Västerbottens skogar.

Indikatorer med positiva negativa och osäkra trender

Resultatet visar att flera indikatorer har en positiv utveckling på länsnivå, till exempel gammal skog, volym död ved totalt, grova träd, asp, rönn och al, samt skogsmark undantagen virkesproduktion. Samtidigt finns det indikatorer som har en negativ utveckling, till exempel äldre lövrik skog, volym nedbruten död ved och lämnad död ved vid föryngringsavverkningar, bottenskikt och fältskikt, samt naturvårdsbränningar. Det finns också indikatorer vars trender är osäkra eller svårbedömda, till exempel gammal skog med särskild indikation på naturvärden, sälg, häckande fåglar i skogen, lämnad hänsyn vid föryngringsavverkning och hänsyn mot vattendrag.

Betydande skillnader mellan olika länsdelar

Men eftersom Västerbotten är ett stort skogslän med olikartade skogar som brukas med olika intensitet kan statistik för länet som helhet vara svår att förstå och tolka. Vid en analys av tillstånd och trender för Västerbottens kustland, inland och fjällområden framkommer betydande skillnader. Övergripande visar statistiken att förutsättningarna för biologisk mångfald i skogarna är mer gynnsamma ju längre västerut i länet man kommer.

Exempel där det finns mycket stora skillnader mellan länsdelarna är andelen Gammal skog, andelen Gammal skog med särskild indikation på naturvärde (gammal skog SIN), Äldre lövrik skog och mängden Död ved. Det ska sägas att statistiken för Västerbottens kustland visar på positiva trender för de flesta indikatorer, men att utgångsläget är från mycket låga nivåer.

Påfallande skillnader mellan kommuner

En betydligt större andel av den produktiva skogsmarken är också formellt och frivilligt skyddad ovan den fjällnära gränsen (55%) jämfört med nedan den fjällnära gränsen (6%). Skillnaderna på kommunnivå är också påfallande. Till exempel är 31,4% av den produktiva skogsmarken i Sorsele kommun formellt och frivilligt skyddad, medan motsvarande siffra för Robertsfors kommun är 2,1%.

Fortsatt arbete

Det finns flera viktiga indikatorer för biologisk mångfald i Västerbottens skogar som det här projektet inte har tagit fram statistik för, analyserat och diskuterat än. Exempel på sådana indikatorer är kontinuitetsskogar med höga bevarandevärden, biologisk mångfald i skogsvatten, och hotade arter.

Vid ett seminarium den 19 februari 2026 uttryckte till exempel flera personer i panelen och publiken att skogens ålder är en bra indikator, och särskilt den nya miljömålsindikatorn Gammal skog SIN. Men flera påpekade också att indikatorn Gammal skog utgår från grundytevägd medelålder och därmed är en trubbig indikator som inte säger något om gammal skog utifrån en kontinuitet, som många arter är beroende av. De efterlyste därför statistik som visar hur mycket Gammal skog som försvinner och hur mycket som nybildas, hur den gamla skogen fördelar sig i landskapet, samt en utveckling och breddning av indikatorn Gammal skog med särskild indikation på naturvärde.

Text: Anders Esselin, Man & Nature AB

Bild: Kristina Nilson, Skogsstyrelsen

Klicka här för att ladda ner rapporten