Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

Fortsatt höga betesskador – trots minskad älgstam

9 oktober 2026

Sedan 2015 har älgstammen efter jakt i Västerbotten minskat med 22 procent. I länets älgförvaltningsområden (ÄFO) är minskningen 10–39 procent. Trots det har inget ÄFO någon gång nått sina mål när det gäller älgstammens storlek efter jakt eller betesskadornas omfattning. Det visar en delrapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbottens län.

I Sverige och Västerbotten är skador på tall orsakade av älg sedan länge en stor utmaning och en källa till konflikt. Som en del i projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbottens län har mål och måluppfyllnad i älgförvaltningen analyserats för Västerbottens län som helhet och för länets älgförvaltningsområden (ÄFO).

Det finns tre övergripande mål i dagens älgförvaltningssystem: En livskraftig älgstam av hög kvalitet; En produktionsanpassad älgjakt; samt En älgstam i balans med betesresurserna.

En livskraftig älgstam av hög kvalitet

När det gäller målet om En livskraftig älgstam av hög kvalitet är måluppfyllnaden för indikatorerna Reproduktion och Andel tjur i den vuxna populationen god och värdena har legat stabila sedan 2012/2013 då dagens älgförvaltningssystem infördes. Även när det gäller indikatorn Kalvvikter har värdena varit stabila, men på en nivå betydligt under målet.

En produktionsanpassad älgjakt

När det gäller målet om En produktionsanpassad älgjakt har älgstammen efter jakt i länet som helhet minskat med 22% under perioden 2015–2025, men inget älgförvaltningsområde i Västerbottens län har någon gång nått sina delmål. Nyttjandegraden av planerad avskjutning i ÄFO-planer ligger i genomsnitt kring 90% under samma period.

Den foderproducerande arealen har minskat i länet som helhet med några procent sedan 2010 och de kommande fem åren förväntas arealen öka med några procent. Trenden för antalet trafikolyckor med älg i länet är inte tydlig, utan varierar mycket mellan år.

En älgstam i balans med betesresurserna på lång sikt

När det gäller målet om En älgstam i balans med betesresurserna på lång sikt är länet som helhet och alla älgförvaltningsområden långt ifrån målen för indikatorerna Årliga viltskador på tall, Andel oskadade Äbin-inventerade tallar, och Konkurrensstatus för RASE. Det finns heller ingen tydlig trend som visar på förbättringar eller försämringar.

För indikatorn Årliga skador på gran är måluppfyllnaden god, med undantag för ett ÄFO. Och för indikatorerna Andel ungskog på mager mark föryngrad med tall och Andel ungskog på mellanmark föryngrad med tall har målen nåtts alla år under perioden 2018–2025.

Ingen samvariation

Vid en jämförelse mellan statistiken för årsskador på tall och utveckling av foderproducerande ungskog, samt mellan årsskador på tall och älgtäthet, kan vi konstatera att ingen samvariation finns, varken för länet som helhet eller i något ÄFO. Det kan indikera att dataunderlag som älgförvaltningen bygger på (t ex ÄlgObs och Äbin) innehåller stora osäkerheter.

En annan förklaringsmodell kan vara att andra faktorer spelar en betydligt större roll för betesskadornas omfattning och fördelning i landskapet än vad som framkommer i debatten. Sådana andra faktorer kan till exempel vara vandringsmönster, landskapets topografi och olika barriärer, tillgängligt foder i landskapet, skogsmarkens bonitet, klimat och väder, snömängd och temperatur.

En tredje möjlig förklaring kan vara att extremt höga betesskador i så kallade ansamlingsområden påverkar medelvärden på länsnivå och ÄFO-nivå.

Regleringsbrevsuppdrag

Projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten är ett projekt inom ett regleringsbrevsuppdrag till Länsstyrelsen Västerbotten. I uppdraget ingår att genomföra insatser som bidrar till att hantera målkonflikter som uppstår vid handläggning av ärenden med anledning av den pågående nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i norra Sverige.

Text och bild: Anders Esselin, Man & Nature AB

Klicka här för att läsa rapporten Älgförvaltning i Västerbotten – mål och måluppfyllnad

Klicka här för att läsa mer om projektet och andra delrapporter från projektet