Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

EU-projektet SUPERB har gått i mål

20 januari 2026

Efter fyra intensiva år (2022–2025) har EU-projektet SUPERB nu gått i mål. Restaureringsåtgärder har genomförts i tolv demonstrationsområden utspridda i Europa, bland annat i Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka i Västerbotten. Parallellt med de praktiska åtgärderna har också kunskapssammanställningar och ny forskning om hållbar förvaltning, styrning och finansiering av restaureringsinsatser gjorts.

EU-projektet SUPERB (Systemic solutions for upscaling of urgent ecosystem restoration for forest-related biodiversity and ecosystem services) är ett Horizon 2020-projekt inom EU:s gröna giv. Projektets långsiktiga mål är att utveckla kunskap om, skapa förutsättningar för och genomföra storskalig restaurering av skogar och skogslandskap i hela Europa – i samarbete med lokalsamhällen, markägare, myndigheter och andra. Det övergripande syftet är att säkerställa skogarnas motståndskraft inför ett förändrat klimat, samt att vända negativa ekologiska trender i europeiska skogar.

Sammanlagt 36 partners i 12 europeiska länder deltar i SUPERB. Projektägare är European Forest Institute (EFI). Svenska partners är SLU och Länsstyrelsen Västerbotten. Skogsprogram Västerbotten och Biosfärområde Vindelälven Juhttátahkka är stödjande via Länsstyrelsen Västerbotten.

Restaurering och forskning

Restaureringsåtgärder har genomförts i tolv demonstrationsområden utspridda i Europa, utifrån lokala förutsättningar och utmaningar som har skilt sig åt mellan demoområdena. Ett av dessa demoområden är Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka i Västerbotten. Här har restaureringsåtgärder koncentrerats till Umeå Älvdal och Ekopark Skatan. Syftet med åtgärderna har varit att stärka skogslandskapets ekologiska funktionalitet och samtidigt öka skogarnas förmåga att leverera andra ekosystemtjänster, till exempel timmer, massaved och funktionella landskap för rennäring, friluftsliv och turism.

Parallellt med de praktiska åtgärderna gjordes också kunskapssammanställningar och ny forskning om hållbar förvaltning, styrning och finansiering av restaureringsinsatser.

När SUPERB planerades var det få som anade att en ny EU-förordning om att öka takten när det gäller restaurering av alla naturtyper, inklusive skog, skulle antas under projekttiden.

Praktiska åtgärder

– Länsstyrelsens roll i SUPERB har varit att driva det praktiska arbetet i Vindelälven-Juhttátahkka Biosfärområde, det svenska demoområdet. Det mesta har vi gjort tillsammans med andra aktörer, säger Åsa Granberg, Länsstyrelsen Västerbotten och deltagare i det svenska SUPERB-teamet.

Exempel på samarbeten har varit med SLU (vetenskapliga studier); Umeå kommun, Rewilding Sweden och flera markägare (avverkning av gran i Umeå älvdal för att skapa miljöer där vitryggig hackspett kan trivas); Sveaskog (brandefterliknande och renlavsgynnande åtgärder i Ekopark Skatan, samt återinförande av skogsbete i ett stort område kring den gamla gården Nyliden); samebyarna Ran, Gran och Svaipa samt Rewilding Sweden och Biosfärskansliet (påbörjat kartläggning och beskrivning av problematiska och restaurerbara områden för renskötseln längs Vindelälven); privata markägare och Trafikverket (åtgärder i några områden som är mest av de mest problematiska för renskötseln).

– Dessutom har vi träffat och pratat med massor av människor, allt ifrån EU- och kommunpolitiker, forskare, representanter för skogsbolag till renskötare, privata skogsägare, närboende och allmänhet. Ibland har det handlat om deltagande i intervjuer och enkäter för de vetenskapliga studierna, men oftast har det handlat om att träffas och lyssna in vad deras inställning till skog och skogsrestaurering är, samla in och sprida kunskap samt väcka intresse för restaurering av skog, säger Åsa Granberg och fortsätter:

– Länsstyrelserna kommer att ha en viktig roll i genomförandet av naturrestaureringsförordningen i Sverige och då kommer vi definitivt ha nytta av erfarenheterna från SUPERB-projektet.

Internationell roll

SLU har haft den internationella rollen och bedrivit egen samt deltagit i andra partners forskning, men också stöttat restaureringsarbetet lokalt.

– Som en viktig leverans vill jag nog framhålla vår studie om konnektivitet i skog med höga naturvärden inom Vindelådalen och den metodik vi har tagit fram om hur konnektivitet kan förbättras. Konnektivitet är en av de indikatorer som lyfts fram speciellt i restaureringsförordningen. Vi har också fångat upp till exempel naturvårdsavtal och den restaurering som sker där, och värdetrakter. Båda på nationell nivå. Detsamma gäller om Sveaskogs ekoparker där samarbetet fortsätter bortom SUPERB, säger Johan Svensson, SLU och deltagare i det svenska SUPERB-teamet.

SLU har gjort en särskild satsning mot mer avgränsade projekt i form av examens- och kandidatarbeten med studenter från olika universitet runt om i Sverige.

– Det har genomgående varit hög kvalitet och överlag mycket spännande studier som i flera fall leder vidare till vetenskapliga artiklar, säger Johan Svensson.

Forest Knowledge Gateway

– Den viktigaste leveransen från projektet är nog i mina ögon Forest Knowledge Gateway som innehåller otroligt mycket information kring skogsrestaurering. Där kan man, oavsett vilken roll man har, hitta kunskap, information och inspiration. Från vår sida har vi främst jobbat med frågan kring hur man skalar upp mindre restaureringsprojekt och där det nu finns riktlinjer kring vad man ska tänka på, säger Bengt-Gunnar Jonsson, SLU/Mittuniversitetet och deltagare i det svenska SUPERB-teamet.

– På ett personligt plan tycker jag att mötena och besöken i olika delar av Europa där man genomför praktisk restaurering varit viktiga och spännande. Det finns givetvis stora utmaningar och olika målsättningar, men alltid ett starkt engagemang och en vilja att bidra till artrika och livskraftiga skogsmiljöer, säger Bengt-Gunnar Jonsson.

För mer information om SUPERB – klicka nedan

• Forest Knowledge Gateway
• SUPERB:s int websida
• SUPERB:s svenska websida