Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

Ny rapport om älgstammens storlek och vandringar

30 september 2025

De första tio åren efter att den nya älgförvaltningen infördes minskade älgstammen i Västerbotten, men nu har utvecklingen vänt. Under de senaste 25 åren har älgens reproduktion minskat, vilket tyder på att även andra faktorer förutom jakt spelar roll för älgstammens utveckling. Idag saknas kunskap om varför vissa ungskogar drar till sig många älgar och drabbas av högt betestryck. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.

Exempel på andra slutsatser i rapporten är:

Älgstammens storlek

Jaktåret 2024/25 var älgtätheten i Västerbottens län innan jakt 7,3 älgar per 1 000 ha och 5,5 älgar efter jakt. Det är en ökning jämfört med jaktåren 2023/24 och 2022/23. Utvecklingen i Sverige som helhet de senaste två åren är densamma som i Västerbotten. Ökningen är troligen en effekt av att jägarna har minskat avskjutningen, framför allt av vuxna hondjur, för att försöka vända nedgången i älgstammen.

Att jägarna har minskat sin älgjakt i takt med att älgstammen har minskat är problematiskt ur ett viltövervakningsperspektiv eftersom det krävs fler ÄlgObs-timmar för att mäta tätheten med en viss säkerhet vid låga tätheter jämfört med höga.

Älgvandringar och -rörelser

I alla älgpopulationer finns älgar som går långt, några som stannar i samma område året om, och allt där emellan. Varje enskild älg är relativ trogen sin egen rörelsestrategi, sina vandringsvägar och sina hemområden. I Västerbotten, och i synnerhet i inlandet och fjällområdena, har majoriteten av älgarna migration som strategi, det vill säga att de vandrar mellan sina vinter- och sommarområden.

Att älgarnas vandringar ofta går från ett område där jakt sker till ett annat område där betesskador på skogen uppstår innebär en svårighet i älgförvaltningen.

Synpunkter och frågor

I den här delen av projektet var Kjell Leonardsson och Wiebke Neumann, SLU, gästföreläsare. Från arbetsgruppens deltagare kom synpunkter på bland annat:

• Att det är älgtätheten efter jakt som är det viktiga
• Att älgstammen konsekvent underskattas
• Att den modell som används för att uppskatta älgtätheter bygger på ett ”ihopkok” av ganska precisa data och väldigt oprecisa data

Och frågor om bland annat:

• Riskkartor för betesskador?
• Möjligheter att styra/påverka älgarnas vandringar?
• Om vi kan förvänta oss förändrade älgvandringar och -rörelser när klimatet blir varmare?

Synpunkter och frågor från arbetsgruppens deltagare finns redovisade i rapporten.

Delprojekt inom regleringsbrevsuppdrag

Projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten är ett delprojekt inom ett regleringsbrevsuppdrag till Länsstyrelsen Västerbotten. I uppdraget ingår att genomföra insatser som bidrar till att hantera målkonflikter som uppstår vid handläggning av ärenden med anledning av den pågående nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i norra Sverige.

Klicka här för att läsa hela rapporten

Text: Anders Esselin