Ny rapport: Regionala skogsprogram i Finland
6 november 2020– Det mest spännande med de finska regionala skogsprogrammen är hur de är organiserade och hur de olika aktörerna samverkar, säger Emilia Barsk som har författat rapporten och är masterstudent i statsvetenskap vid Umeå uniersitet och praktikant på Västerbottens regionala skogsprogram.
I Finland började framtagandet av regionala skogsprogram redan år 1997, därefter skapades ett nationellt skogsprogram. Sedan dess har de regionala skogsprogrammen och det nationella skogsprogrammet formulerats i växelverkan.
Regionala skogsråd (ett för varje landskap i Finland, dvs 14 stycken) är ansvariga för utformningen av de regionala skogsprogrammen. Medlemmarna i dessa skogsråd utses av Jord-och skogsbruksministeriet för en fyraårig mandatperiod i taget. Skogsråden består av högst 15 medlemmar med varsin suppleant, vilka representerar offentlig förvaltning, skogsnäring och civilsamhälle. Medlemmarna väljs beroende på landskapets särdrag och förutsättningar.
Varje skogsråd har arbetsgrupper för att fokusera på varsin aspekt av de skogliga värdena. Dessa är Wood (skogsnäringar), Non-Wood (rekreation) och Environment (miljö). Uppsättningen av representanter i arbetsgrupperna är oftast homogena, det vill säga att motstridiga intressen sällan sitter i samma grupp. Arbetsgruppernas resultat måste dock i slutändan godkännas i skogsrådet där förslagen från de olika arbetsgrupperna jämkas samman.
Jämfört med de svenska regionala skogsprogrammen, råder en högre grad av uniformitet mellan de regionala processerna i Finland. Det gäller bland annat tidsramar, arbetsprocesser, utformningar av programdokument och utvärderingar.
Fler nyheter
Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
9 oktober 2026Fortsatt höga betesskador – trots minskad älgstam
Sedan 2015 har älgstammen efter jakt i Västerbotten minskat med 22 procent. I länets älgförvaltningsområden (ÄFO) är minskningen 10–39 procent. Trots det har inget ÄFO någon gång nått sina mål när det gäller älgstammens storlek efter jakt eller betesskadornas omfattning. Det visar en delrapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbottens län.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
5 oktober 2026Fin start på Skogsungdomarnas hösttermin
Söndagen den 27 september fick Skogsungdomarna en riktigt fin start på höstterminen! I strålande höstväder begav vi oss till Åheden, mellan Sörmjöle och Norrmjöle, för en kulturhistorisk växtvandring tillsammans med etnologen Helena Forsberg.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
4 oktober 2026Kommunträff med diskussioner om skogens betydelse för Sorsele
Hanteringen av fjällnära skog, reservatsbildning, rennäring, turism, skogsbruk och skogens betydelse för kommunen och dess invånare. Det var exempel på frågor som diskuterades i mitten av september när Skogsprogram Västerbotten arrangerade en kommunträff i Sorsele med politiker, näringsliv och andra intressenter.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
7 september 2026Skogsungdomarna vandrade i Skuleskogen
I mitten av maj vandrade skogsungdomarna i Skuleskogen! Det blev ett dygn fyllt av vackra vyer, spännande arter och samtal.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
17 april 2026Skogsungdomarna på skoglig restaureringsdag
I mitten av april hade Skogsungdomarna en skoglig restaureringsdag med fokus veteranisering av träd i samarbete med Rewilding Sweden. De provade att punktbränna, kata klubba och ringbarka träd för att öka den strukturella komplexiteten i skogen och så även den biologiska mångfalden.
Läs mer
Hem