Ny rapport: Regionala skogsprogram i Finland
6 november 2020– Det mest spännande med de finska regionala skogsprogrammen är hur de är organiserade och hur de olika aktörerna samverkar, säger Emilia Barsk som har författat rapporten och är masterstudent i statsvetenskap vid Umeå uniersitet och praktikant på Västerbottens regionala skogsprogram.
I Finland började framtagandet av regionala skogsprogram redan år 1997, därefter skapades ett nationellt skogsprogram. Sedan dess har de regionala skogsprogrammen och det nationella skogsprogrammet formulerats i växelverkan.
Regionala skogsråd (ett för varje landskap i Finland, dvs 14 stycken) är ansvariga för utformningen av de regionala skogsprogrammen. Medlemmarna i dessa skogsråd utses av Jord-och skogsbruksministeriet för en fyraårig mandatperiod i taget. Skogsråden består av högst 15 medlemmar med varsin suppleant, vilka representerar offentlig förvaltning, skogsnäring och civilsamhälle. Medlemmarna väljs beroende på landskapets särdrag och förutsättningar.
Varje skogsråd har arbetsgrupper för att fokusera på varsin aspekt av de skogliga värdena. Dessa är Wood (skogsnäringar), Non-Wood (rekreation) och Environment (miljö). Uppsättningen av representanter i arbetsgrupperna är oftast homogena, det vill säga att motstridiga intressen sällan sitter i samma grupp. Arbetsgruppernas resultat måste dock i slutändan godkännas i skogsrådet där förslagen från de olika arbetsgrupperna jämkas samman.
Jämfört med de svenska regionala skogsprogrammen, råder en högre grad av uniformitet mellan de regionala processerna i Finland. Det gäller bland annat tidsramar, arbetsprocesser, utformningar av programdokument och utvärderingar.
Fler nyheter
Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
30 september 2025Ny rapport om älgstammens storlek och vandringar
De första tio åren efter att den nya älgförvaltningen infördes minskade älgstammen i Västerbotten, men nu har utvecklingen vänt. Under de senaste 25 åren har älgens reproduktion minskat, vilket tyder på att även andra faktorer förutom jakt spelar roll för älgstammens utveckling. Idag saknas kunskap om varför vissa ungskogar drar till sig många älgar och drabbas av högt betestryck. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
19 september 2025Ny rapport om fodertillgång och viltanpassad skogsskötsel
Variationen i andelen älgbetesskadade tallar i skogslandskapet förklaras bäst av antalet älgar och tallar i beteshöjd. Det finns också många råd om viltanpassad skogsskötsel, men få vetenskapliga studier som visar vad som fungerar eller inte. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.
Läs merHållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete
14 augusti 2025SUPERB-konklaver med aktivt svenskt deltagande
För att fördjupa och förankra verksamheten i SUPERB har så kallade konklaver, det vill säga arbetsmöten där olika delar i SUPERB diskuteras med intressenter, genomförts. Vid två av tillfällen fanns svenska representanter på plats.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Var i skogslandskapet ger restaurering störst effekt?
Just nu pågår en snabb utveckling av digitala metoder för att geografiskt avgränsa områden med höga skogliga naturvärden. I dessa metoder används stora mängder data. Resultaten kan ge vägledning om var i skogslandskapet restaurering ger störst effekt och kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Förflyttning av trädslag – för klimatanpassning av skogsbruket
Klimatförändringarna innebär att träden varken hinner anpassa sig eller förflytta sig till andra, klimatmässigt lämpligare, områden. På sikt innebär det ett hot mot både skogarnas biologiska mångfald och kolbindande förmåga, men också mot ett hållbart skogsbruk. Ett sätt att motverka denna negativa utveckling kan vara förflyttning av trädslag, så kallad assisterad migration.
Läs mer
Hem