Ny rapport: Regionala skogsprogram i Finland
6 november 2020– Det mest spännande med de finska regionala skogsprogrammen är hur de är organiserade och hur de olika aktörerna samverkar, säger Emilia Barsk som har författat rapporten och är masterstudent i statsvetenskap vid Umeå uniersitet och praktikant på Västerbottens regionala skogsprogram.
I Finland började framtagandet av regionala skogsprogram redan år 1997, därefter skapades ett nationellt skogsprogram. Sedan dess har de regionala skogsprogrammen och det nationella skogsprogrammet formulerats i växelverkan.
Regionala skogsråd (ett för varje landskap i Finland, dvs 14 stycken) är ansvariga för utformningen av de regionala skogsprogrammen. Medlemmarna i dessa skogsråd utses av Jord-och skogsbruksministeriet för en fyraårig mandatperiod i taget. Skogsråden består av högst 15 medlemmar med varsin suppleant, vilka representerar offentlig förvaltning, skogsnäring och civilsamhälle. Medlemmarna väljs beroende på landskapets särdrag och förutsättningar.
Varje skogsråd har arbetsgrupper för att fokusera på varsin aspekt av de skogliga värdena. Dessa är Wood (skogsnäringar), Non-Wood (rekreation) och Environment (miljö). Uppsättningen av representanter i arbetsgrupperna är oftast homogena, det vill säga att motstridiga intressen sällan sitter i samma grupp. Arbetsgruppernas resultat måste dock i slutändan godkännas i skogsrådet där förslagen från de olika arbetsgrupperna jämkas samman.
Jämfört med de svenska regionala skogsprogrammen, råder en högre grad av uniformitet mellan de regionala processerna i Finland. Det gäller bland annat tidsramar, arbetsprocesser, utformningar av programdokument och utvärderingar.
Fler nyheter
Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete
14 augusti 2025SUPERB-konklaver med aktivt svenskt deltagande
För att fördjupa och förankra verksamheten i SUPERB har så kallade konklaver, det vill säga arbetsmöten där olika delar i SUPERB diskuteras med intressenter, genomförts. Vid två av tillfällen fanns svenska representanter på plats.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Var i skogslandskapet ger restaurering störst effekt?
Just nu pågår en snabb utveckling av digitala metoder för att geografiskt avgränsa områden med höga skogliga naturvärden. I dessa metoder används stora mängder data. Resultaten kan ge vägledning om var i skogslandskapet restaurering ger störst effekt och kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
14 augusti 2025Förflyttning av trädslag – för klimatanpassning av skogsbruket
Klimatförändringarna innebär att träden varken hinner anpassa sig eller förflytta sig till andra, klimatmässigt lämpligare, områden. På sikt innebär det ett hot mot både skogarnas biologiska mångfald och kolbindande förmåga, men också mot ett hållbart skogsbruk. Ett sätt att motverka denna negativa utveckling kan vara förflyttning av trädslag, så kallad assisterad migration.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
13 juni 2025Förutsättningar, möjligheter och hinder för ökad restaurering av skog
I en ny rapport från den svenska delen av EU-projektet SUPERB beskrivs förutsättningar, möjligheter och hinder för ökad restaurering av skog i Sverige. I rapporten ges 16 rekommendationer för naturrestaureringsförordningens införande i Sverige och därmed utformningen av Sveriges nationella restaureringsplan.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
29 maj 2025Säsongsavslutning med Skogsungdomarna
Vårens sista utflykt med Skogsungdomarna gick till Skellefteå och sedan vidare till Bjuröklubb – en dag med både kultur och natur.
Läs mer