Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
Programrådsmöte om skog – i skogen
29 september 2023Vad är egentligen schackrutehuggning och hur kan man restaurera en lövskog? Och vad är poängen med sådana åtgärder? Det var frågor på agendan när programrådet för Västerbottens regionala skogsprogram samlades för en exkursion i närheten av Umeå den 25 september. Trots att vädret stundtals var lite kärvt med både regn och blåst deltog 18 personer. På det hela taget blev det en bra eftermiddag med intressanta presentationer, kluriga frågor, många diskussioner och en del skratt.
Schackrutehuggning på Nydala
Första stoppet på exkursionen var Nydala utanför Umeå. Här har Umeå kommun, SLU och Skogssällskapet testat en speciell modell för hyggesfritt skogsbruk på tolv hektar. Från marken ser det ut som en skog med många gläntor. Ovanifrån ser skogen däremot ut som ett schackbräde där skogen avverkats i varannan ruta, där varje ruta är ungefär 30 meter bred och 33–45 meter lång.
– I takt med att intresset för hyggesfria avverkningsmetoder ökar så behöver det göras många olika försök med många olika metoder för att få bättre kunskap. Hyggesfritt skogsbruk är inte antingen eller, svart eller vitt, utan det finns många olika sätt att göra det på och metoderna lämpar sig olika bra beroende på vilket mål skogsägaren har, berättade Charlotta Erefur, forskare vid SLU och samordnare för Enheten för skoglig fältforskning.
Metoden schackrutemönstrad avverkning är inte vanlig, men inte heller helt obeprövad. Forskare vid SLU har i drygt 15 år studerat denna typ av huggning vid den skogliga försöksparken Svartberget utanför Vindeln.
Enligt Charlotta Erefur är en huvudpoäng med den här metoden kompromisstänket.
– Om en skogsägare står inför en åtgärd där målsättningen är att skapa något annat än ett traditionellt hygge så kan en sådan här avverkning vara ett steg på vägen. En schackrutehuggning kan ge en ekonomi som bär sig, samtidigt som hänsyn tas till exempelvis rekreation, biologisk mångfald eller rennäring.
Restaurering av lövskog i Klabböle
Det andra stoppet var vid Klabböle energicentrum. Här i skogarna kring Klabböle och Sörfors har Umeå kommun och fem andra markägare fått medel för att genomföra åtgärder som ska få den vitryggiga hackspetten och många andra arter att trivas.
– Vitryggen behöver stora områden lövskog för att trivas. Kommunen är en stor markägare i området och tack vare projektmedlen och samarbete med de privata markägarna kan vi göra åtgärder i ett ännu större område, berättade Marlene Olsson, naturvårdare Umeå kommun.
Åtgärderna, som omfattar ett 130 hektar stort område, handlar bland annat om att röja fram lövträd i täta bestånd och skada och ringbarka vissa träd för att på så sätt skapa död ved. Senare kommer även skogsmaskiner användas för att avverka större granar och på så sätt gynna lövträd.
Enligt Marlene Olsson kommer åtgärderna att leda till att även sikten och framkomligheten bli bättre.
– Det är redan ett uppskattat friluftsområde och på sikt tror jag att det kommer bli ännu trevligare att vistas här.
Lövskogsprojektet pågår i två år med start hösten 2023. Det är ett samverkansprojekt mellan fem privata skogsägare, Vattenfall och Umeå kommun. Åtgärderna genomförs med stöd av Skogsstyrelsen, EU-projektet SUPERB och Rewilding Sweden.
Text och bild: Anders Esselin
Fler nyheter
Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
12 oktober 2026Betydande skillnader i biologisk mångfald mellan olika länsdelar
Det är stora skillnader mellan Västerbottens kustland, inland och fjällområden när det gäller förutsättningar för biologisk mångfald i skogarna. Det visar en undersökning som Skogsprogram Västerbotten har gjort. Studien visar också att flera indikatorer för biologisk mångfald har en positiv utveckling, att en del har negativa trender, och att det finns indikatorer vars trender är osäkra eller svårbedömda.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
9 oktober 2026Fortsatt höga betesskador – trots minskad älgstam
Sedan 2015 har älgstammen efter jakt i Västerbotten minskat med 22 procent. I länets älgförvaltningsområden (ÄFO) är minskningen 10–39 procent. Trots det har inget ÄFO någon gång nått sina mål när det gäller älgstammens storlek efter jakt eller betesskadornas omfattning. Det visar en delrapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbottens län.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
5 oktober 2026Fin start på Skogsungdomarnas hösttermin
Söndagen den 27 september fick Skogsungdomarna en riktigt fin start på höstterminen! I strålande höstväder begav vi oss till Åheden, mellan Sörmjöle och Norrmjöle, för en kulturhistorisk växtvandring tillsammans med etnologen Helena Forsberg.
Läs merMångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
4 oktober 2026Kommunträff med diskussioner om skogens betydelse för Sorsele
Hanteringen av fjällnära skog, reservatsbildning, rennäring, turism, skogsbruk och skogens betydelse för kommunen och dess invånare. Det var exempel på frågor som diskuterades i mitten av september när Skogsprogram Västerbotten arrangerade en kommunträff i Sorsele med politiker, näringsliv och andra intressenter.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
7 september 2026Skogsungdomarna vandrade i Skuleskogen
I mitten av maj vandrade skogsungdomarna i Skuleskogen! Det blev ett dygn fyllt av vackra vyer, spännande arter och samtal.
Läs mer