Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

Förutsättningar, möjligheter och hinder för ökad restaurering av skog

13 juni 2025

I en ny rapport från den svenska delen av EU-projektet SUPERB beskrivs förutsättningar, möjligheter och hinder för ökad restaurering av skog i Sverige. I rapporten ges 16 rekommendationer för naturrestaureringsförordningens (NRF) införande i Sverige och därmed utformningen av Sveriges nationella restaureringsplan.

Rekommendationerna är sorterade i fyra grupper:

• Utveckla planeringssystem på landskaps- och fastighetsnivå
• Prioritera restaurering som stärker flera skogliga värden och naturnyttor
• Etablera en infrastruktur för finansiering, rapportering och uppföljning
• Skapa nya och utveckla befintliga samverkansplattformar, mötesplatser och beslutsstöd

Direkt förmedling av erfarenheter och kunskap

– Det viktigaste tycker jag är att vi genom rapporten har möjlighet att förmedla de erfarenheter och den kunskap som genererats i SUPERB-projektet direkt till de som faktiskt arbetar aktivt just nu med att ta fram den nationella planen för NRF. När jag pratar med våra projektkollegor runt om i Europa så är det unikt att det är så ”nära” mellan policymakers på nationell nivå och vi som jobbar mer praktiskt. Det känns lyxigt, säger Åsa Granberg, Länsstyrelsen Västerbotten och fortsätter:

– Jag tycker att alla prioriterade slutsatser och rekommendationer som vi pekat ut är viktiga. Om jag måste välja någon så är det nog betydelsen av att arbeta utifrån ett landsapsperspektiv och att i första hand fokusera på de landskapsavsnitt som redan i dag har högre andel skog med höga naturvärden. Att använda ett sådant arbetssätt tror jag är bra i kommunikationen med olika intressenter och även underlättar att få till mer praktisk restaurering som bidrar effektivt till förbättrad ekologisk landskapsfunktion.

Vetenskapligt baserad tolkning av referensareal

Johan Svensson, SLU, menar att naturrestaureringsförordningen förutsätter en vetenskapligt baserad tolkning av referensareal som bygger på senaste tillgängliga beräkningarna.

– Att utgå ifrån en areal som motsvarar den areal livsmiljötyper som skattades vid Sveriges EU-inträde kan därmed ifrågasättas, säger Johan Svensson.

Rapporten är en sammanställning av vad som framkommit inom den svenska delen av SUPERB – ett EU-finansierat Horizon 2020-projekt som pågår mellan 2021–2025. SUPERB-projektet har som mål att bidra med vägledning och verktyg för, och exempel på, restaurering av skog i stor skala i Europa. Läs mer om projektet på projektets hemsida https://forest-restoration.eu/.

Klicka här för att läsa rapporten

Text: Anders Esselin