Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

Projekt om biologisk mångfald avslutas med öppet webinarium

10 februari 2023

I projektet "Indikatorer för biologisk mångfald i Västerbottens skogar" har ca 20 ekologer och sakkunniga från skogsbruket, myndigheterna, forskningen, en kommun och Naturskyddsföreningen tillsammans utforskat möjliga tillståndsindikatorer och åtgärdsindikatorer för biologisk mångfald i Västerbottens skogar. Projektet har gett många nya insikter när det gäller både evidensbaserad kunskap och mätbarhet för olika indikatorer. På så sätt kan projektet sägas ha varit ett bildningsprojekt, det vill säga ett gemensamt arbete för att utforska, lära och veta tillsammans.

Resultaten har fortlöpande publicerats i form av 15 delrapporter plus en sammanfattande rapport.

Klicka här för att ladda ner Sammanfattning och slutsatser

Klicka här för att ladda ner delrapporter

Som avslutning på projektet anordnas ett öppet webinarium den 24 mars för att redovisa och diskutera projektets lärdomar och resultat.

Klicka här för info och anmälan webinarium 24 mars

Både positiva och negativa trender

För att studera mätbarheten av valda indikatorer har statistik tagits fram från olika databaser. När det gäller tillståndsindikatorer kan vi konstatera både positiva och negativa trender i Västerbottens län. När det gäller åtgärdsindikatorer finns det starka skäl att tro att de åtgärder som utforskats i projektet främjar biologisk mångfald i Västerbottens skogar, men också att det finns vissa brister och ”skevheter” i statistiken.

Tillståndsindikatorer – exempel trender

Arealen gammal skog (+140 år) har ökat i Västerbotten sedan mitten av 1990-talet, men jämfört med för hundra år sedan är arealen gammal skog (+160 år) halverad.
Arealen äldre lövrik skog i länet har minskat stadigt sedan mitten av 1980-talet.
Volym död ved och areal (ha) med minst 20 m3 död ved/ha har ökat sedan 1995.
Täckningsgrad av vegetation i bottenskikt och fältskikt har minskat sedan 1997.
Antal och volym levande grova träd (alla arter), samt volym levande asp, al, rönn och sälg har ökat sedan 1985.
Medelindex fågelarter i miljömåls-indikatorn Häckande fåglar i skogen + ytterligare några arter kopplade till strukturellt komplexa skogar har inte förändrats sedan 2002.

Åtgärdsindikatorer – exempel trender

De stora arealerna formellt skyddad skog i Västerbottens län har tillkommit sedan 1980-talet. Idag är ca 11 procent av den totala skogsmarksarealen i Västerbottens län formellt skyddad, varav 6 procent improduktiv skogsmark och 5 procent produktiv skogsmark. Av den produktiva skogsmarken är 6 procent formellt skyddad. Merparten av den formellt skyddade skogen finns ovanför Skogsvårdslagens gräns för fjällnära skog. Nedan den fjällnära gränsen är ca 3 procent av skogsmarksarealen och lika stor andel av den produktiva skogsmarksarealen formellt skyddad.
Lämnade volymer hänsynsträd, döda träd, lågor, naturliga högstubbar och skapade högstubbar är i princip oförändrade sedan mätningarna startade i mitten av 1990-talet.
Lämnad volym hård död ved ökade markant mellan 1994/95 och 2006/07 och har sedan dess legat på ungefär samma nivå. Lämnad volym nedbruten död ved låg på ungefär samma nivåer mellan 1994/95 och 2002/03, men har därefter minskande trender.

Fortsatt utvecklingsarbete

Projektets bedömning är att ett fortsatt utvecklingsarbete med följande tillståndsindikatorer skulle vara särskilt värdefullt och spännande:

Gammelskog/kontinuitetsskog
Konnektivitet
Rödlistade arter
Smådäggdjur
Flodpärlmussla
Samt att identifiera fler tillståndsindikatorer för biologisk mångfald i skogsvatten

När det gäller åtgärdsindikatorer ser vi en stor potential i att utveckla metoderna för att följa upp

Hänsyn vid föryngringsavverkning
Fria vandringsvägar vid vägövergångar
Kantzoner mot mindre vattendrag
Naturvårdande skötsel och restaurering

Vi kan också konstatera att utvecklingen av ny teknik och nya metoder (t ex drönare, sensorer, bildanalys, satellitdata, flygburen laserskanning, Artificiell Intelligens (AI), miljö-DNA, samt integrering av olika datakällor) för avancerad och storskalig miljöövervakning går snabbt framåt. Detta kommer att innebära helt nya möjligheter att följa upp utvecklingen för biologisk mångfald i skogen inom en snar framtid.

Om projektet

Projektet startade våren 2021 och avslutas våren 2023. Västerbottens regionala skogsprogram har varit projektägare och projektet har finansierats av Västerbottens regionala skogsprogram, Länsstyrelsen Västerbotten, Sveaskog, Världsnaturfonden WWF, SCA och Luleå Stift.

Kontakt:

Anders Esselin, projektledare Indikatorer för biologisk mångfald i Västerbottens skogar

info@skogsprogramvasterbotten.se

Fler nyheter

Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

19 september 2025

Fodertillgång och viltanpassad skogsskötsel

Variationen i andelen älgbetesskadade tallar i skogslandskapet förklaras bäst av hur många älgar och hur många tallar det finns. Det finns också många råd om viltanpassad skogsskötsel, men få vetenskapliga studier som visar vad som fungerar eller inte. För att minska älgbetesskadorna på unga tallar måste därför en skogsägare prova sig fram för att se vilka åtgärder som fungerar bäst på den egna fastigheten. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från projektet Samförvaltning av skog och klövvilt i Västerbotten.

Läs mer

Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete

14 augusti 2025

SUPERB-konklaver med aktivt svenskt deltagande

För att fördjupa och förankra verksamheten i SUPERB har så kallade konklaver, det vill säga arbetsmöten där olika delar i SUPERB diskuteras med intressenter, genomförts. Vid två av tillfällen fanns svenska representanter på plats.

Läs mer

Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

14 augusti 2025

Var i skogslandskapet ger restaurering störst effekt?

Just nu pågår en snabb utveckling av digitala metoder för att geografiskt avgränsa områden med höga skogliga naturvärden. I dessa metoder används stora mängder data. Resultaten kan ge vägledning om var i skogslandskapet restaurering ger störst effekt och kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.

Läs mer

Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

14 augusti 2025

Förflyttning av trädslag – för klimatanpassning av skogsbruket

Klimatförändringarna innebär att träden varken hinner anpassa sig eller förflytta sig till andra, klimatmässigt lämpligare, områden. På sikt innebär det ett hot mot både skogarnas biologiska mångfald och kolbindande förmåga, men också mot ett hållbart skogsbruk. Ett sätt att motverka denna negativa utveckling kan vara förflyttning av trädslag, så kallad assisterad migration.

Läs mer

Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta

13 juni 2025

Förutsättningar, möjligheter och hinder för ökad restaurering av skog

I en ny rapport från den svenska delen av EU-projektet SUPERB beskrivs förutsättningar, möjligheter och hinder för ökad restaurering av skog i Sverige. I rapporten ges 16 rekommendationer för naturrestaureringsförordningens införande i Sverige och därmed utformningen av Sveriges nationella restaureringsplan.

Läs mer

Visa fler