| 6 november 2020

Ny rapport: Regionala skogsprogram i Finland

– Det mest spännande med de finska regionala skogsprogrammen är hur de är organiserade och hur de olika aktörerna samverkar, säger Emilia Barsk som har författat rapporten och är masterstudent i statsvetenskap vid Umeå uniersitet och praktikant på Västerbottens regionala skogsprogram.

I Finland började framtagandet av regionala skogsprogram redan år 1997, därefter skapades ett nationellt skogsprogram. Sedan dess har de regionala skogsprogrammen och det nationella skogsprogrammet formulerats i växelverkan. 

Regionala skogsråd (ett för varje landskap i Finland, dvs 14 stycken) är ansvariga för utformningen av de regionala skogsprogrammen. Medlemmarna i dessa skogsråd utses av Jord-och skogsbruksministeriet för en fyraårig mandatperiod i taget. Skogsråden består av högst 15 medlemmar med varsin suppleant, vilka representerar offentlig förvaltning, skogsnäring och civilsamhälle. Medlemmarna väljs beroende på landskapets särdrag och förutsättningar.

Varje skogsråd har arbetsgrupper för att fokusera på varsin aspekt av de skogliga värdena. Dessa är Wood (skogsnäringar), Non-Wood (rekreation) och Environment (miljö). Uppsättningen av representanter i arbetsgrupperna är oftast homogena, det vill säga att motstridiga intressen sällan sitter i samma grupp. Arbetsgruppernas resultat måste dock i slutändan godkännas i skogsrådet där förslagen från de olika arbetsgrupperna jämkas samman.

Jämfört med de svenska regionala skogsprogrammen, råder en högre grad av uniformitet mellan de regionala processerna i Finland. Det gäller bland annat tidsramar, arbetsprocesser, utformningar av programdokument och utvärderingar.

Klicka här för att läsa hela rapporten

Fler nyheter

Fokusområde 4
Även om EU formellt saknar rätten att lagstifta om skogen så har beslut, processer och strategier inom EU på många sätt stor betydelse för de svenska skogarna och den verksamhet som bedrivs i de svenska skogarna. Det visar en nyskriven rapport inom Västerbottens regionala skogsprogram.
Fokusområde 2
Jägareförbundet vill öka jämställdheten i viltförvaltningen och bland annat ha fler kvinnor som representerar Jägareförbundet i älgförvaltningsgrupperna. Som en del i denna satsning har utbildningen "Älgförvaltning, ekologi och människa" genomförts. Och i Västerbotten har det gett resultat.
Fokusområde 4
Europaforum Norra Sverige (EFSN) har skrivit en så kallad position om EU:s klassificeringssystem för gröna investeringar (taxonomin). I skrivelsen uttrycks oro över de nu föreslagna delegerade akterna från EU-kommissionen. EFSN bedömer att flera förslag i taxonomin försvårar investeringar i förnybara energikällor, vilket i sin tur är negativt för utvecklingen i norra Sverige och för Sveriges klimatarbete överlag.
Fokusområde 1
Den 11 december 2020 hölls ett uppstartsmöte för projektet Tillstånd och åtgärder för biologisk mångfald i Västerbottens skogar. Syftet med projektet är att skapa ett forum för kunskapsutbyte och förutsättningslösa diskussioner mellan ekologer från skogsbruket, myndigheter, forskning m fl.
Fokusområde 2
Jämställdhet i skogssektorn är ett signum för Västerbotten. Detta är en tydlig prioritering under lång tid som grundar sig på den skogliga sektorns betydelse i länet. Nu har en så kallad jämställdhetsrevision genomförts.
Hem Hem