Många nya fornlämningar hittas varje år i Västerbottens skogar
8 november 2021Det finns fortfarande stora mängder fornlämningar som ännu inte har hittats i Västerbottens skogar. En del har man träffat på under den fornminnesinventering som pågår 2020–2021.
– Ifjol och i år har vi hittat ungefär 250 lämningar per år, men det finns ju hur mycket som helst, säger Berit Andersson, arkeolog vid Västerbottens museum.
Hon visar på Riksantikvarieämbetets kartmaterial, där fornminneslämningarna prickas in. Det är stora områden som fortfarande är vita. Det betyder inte att det inte finns några fornlämningar där, utan att de kanske inte har hittats.
Inventeringar har gjorts i olika omgångar genom åren. På 1970-talet gjorde Riksantikvarieämbetet rikstäckande kartläggningar och Lantmäteriet upprättade Ekonomiska kartan för att markägarna skulle bli uppmärksamma på vad deras skogar innehöll. I slutet på 1980- och 90-talen gjordes också kartläggningar i olika omgångar.
Ny teknik och gamla historier
På 2000-talet har ny teknik, bland annat laserskanning för att upptäcka oregelbundenheter i naturen, möjliggjort nya upptäckter.
– Under Skogsstyrelsens rikstäckande projekt Skog och historia mellan 1997 till 2007 lärde vi utbildade arkeologer upp arbetslösa som inventerade områden runt där de bodde. De hade mera tid att intervjua äldre personer. Många som var ute och inventerade var gamla skogsarbetare som kände andra som hade jobbat i skogen, så de fick reda på ganska mycket uppgifter om lämningar. Till exempel kunde de få uppgifter om var en huggarkoja fanns, men också uppgifter om vilka som hade vistats och bott där. Det finns ganska mycket kringhistorier i Skog och historia-registret, säger Berit Andersson.
Just lokalbefolkningen har varit viktig. Det har ofta hänt att maskinförare har slagit larm när de upptäckt fornlämningar vid avverkning. En del har utbildats för det.
– Det vi har försökt att göra är att inventera i avverkningsmogen skog, så att man ska ha hittat lämningarna innan avverkningarna, så att de finns i register. Skogsbolagen använder de register som finns när de planerar nya avverkningar, säger Berit Andersson och fortsätter:
– Det är aldrig förbjudet att avverka. Tvärtom vill vi gärna att träden som står på lämningarna tas bort. Ibland är orsaken till att en lämning skadas i samband med skogsbruk, att träden lämnas kvar och blåser omkull vid första storm.
Hänsyn en viktig del
Jans Heinerud, chef för kulturmiljöavdelningen vid Västerbottens museum, framhåller också att hänsyn är en viktig del i skyddandet av fornlämningar och kulturlämningar.
– Ett flertal lämningar och miljöer är fornlämningsklassade och skyddade enligt kulturmiljölagen, men väldigt många lämningar i våra skogar är registrerade som övrig kulturhistorisk lämning och har inte samma skydd i kulturmiljölagen. Dessa lämningar har dock ett hänsynsskydd genom skogsvårdslagen. Lämningar kan utgöras av kolmilor, tjärdalar, husgrunder och annat. Men, kulturlämningarna är trots allt viktiga för att vi ska förstå den historiska kontexten, säger Jans Heinerud.
Han vill poängtera att fler och fler upptäcker och nyttjar skogen, och att det märks att fler vill uppleva naturen – inte minst under pandemin.
– Det är jättebra med ett ökat intresse för naturen, men i skogen finns det också kultur att uppleva. Därför är det jätteviktigt att man lyfter fram och uppmärksammar kulturmiljöerna och berättar om dem. På så sätt kan dessa miljöer även fortsättningsvis vara levande i folks medvetande, säger Jans Heinerud.
Text: Tom Juslin
Fler nyheter
Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
16 april 2023Nyhetssvep departement och myndigheter mars–april
Förslag om att förbud att avverka i fjällnära skog ska synas i fastighetsregistret. Fortsatt negativ utveckling för skogens miljömål. Balans mellan skog och vilt i fokus under två dagar och två kvällar. Det är exempel på nyheter från näringsdepartementet, Skogsstyrelsen och andra myndigheter som Skogsstyrelsen sammanställt som stöd för omvärldsbevakningen för skogsprogramsarbetet.
Läs merEtt hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
27 mars 2023Nyhetsbrev från den svenska delen av SUPERB-projektet
Nu har EU-projektet SUPERB kommit igång på allvar. Bland annat genomförs “före-åtgärd-inventeringar” av fåglar och senare i år startar restaureringsåtgärder på flera platser i Västerbotten. Dessutom kommer informations- och diskussionsträffar för markägare, kommuner och andra att arrangeras under 2023. Läs mer om detta i det första nyhetsbrevet från den svenska delen av SUPERB-projektet.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
9 mars 2023Nyhetssvep departement och myndigheter februari 2023
Mycket återstår för en jämställd skogssektor. Naturnära jobb avslutat – nästan 4 000 åtgärder utförda av 800 deltagare. Europaforum norra Sverige har antagit ett nytt positionsdokument om skogsövervakning. Det är exempel på nyheter från näringsdepartementet, Skogsstyrelsen och andra myndigheter som Skogsstyrelsen sammanställt som stöd för omvärldsbevakningen för skogsprogramsarbetet.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
22 februari 2023Jubileumsutställning: Hur många träd finns det i skogen?
Riksskogstaxeringen och SLU:s skogliga försöksparker fyller 100 år. För att uppmärksamma detta jubileum öppnar Västerbottensmuseum en utställning den 4 mars med namnet "Hur många träd finns det i skogen?" Västerbottens regionala skogsprograms programråd finns med på ett hörn.
Läs merEtt kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen
22 februari 20232022: Många aktiviteter och mycket samverkan
Liksom föregående år var 2022 ett intensivt och produktivt år för Västerbottens regionala skogsprogram. Organisationen har utvecklats, projekten och aktiviteterna har blivit fler och kommunikationsarbetet har rullat på. Framför allt är det glädjande att samverkan med forskningen, förvaltningen, företag och intresseorganisationer fortsätter att vara både omfattande och rolig.
Läs mer